Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG SKANDINAVISM.
83
Från dessa lånord, som rent af för sin tillvaro
öfver hufvud i svenskan ha att tacka inflytelser från
norskt eller danskt språk, komma vi till en grupp ord,
som kunna betecknas som semologiska lån. D. v. s.
sådana ord, som visserligen förut finnas till i svenskt
språk, men som dock i en viss användning måste
betecknas såsom långods från no. eller da.
Subst, gång som ju också i sv. uppträder med
tidlig funktion (t. ex. "en gång såg jag. ..", "det var
en gång", "en annan gång") har dock därvid alltid en
så att säga punktuell betydelse. Däremot när hos
Sprengel, De nya poeterna, skrifves så: "en diktform,
som den gången odlad bakom fönster och under
glasrutor, sällan sköt annat än bleka skott" (s. 279) eller:
"den Kungliga Teater, hvilken till sin hufvudsakliga
uppgift den gången hade att spela Odette och Serge
Panin" (s. 209) där "den gången" tydligtvis vill säga
detsamma som "på den tiden", så är detta en nyhet i
svenskt språkbruk, en återklang af da.-no. den gang, som
regelbundet användes i just denna betydelse 1.
Part. pret. plur. häfda (af häfva) förekommer i en
användning som knappast är rent svensk i Per Hallströms
Gustaf Sparfverts rojnan (s. 3): "hur högt de två voro
da.-no. undseelig (= försynt, blyg), men i äldre svenska (ännu Dalins
ordbok) saknas ej användningar af verbet undse sig (ungefär — ha
försyn för ngt) subst, undseende, undseelsef som kunde ge
utgångspunkten för en själfständig svensk bildning undsenlig. Ordets form
är ju ej heller identisk med da.-no., utan tyder åtm. på anslutning
till undseende.
1 I öfversättningar från da. eller no. följer gärna en sådan
vändning med från grundspråket. Så t. ex. ofta i den tydligen från
da. (icke från ryskan) öfversatta, Krapotkins, En anarkists
lefnadsminnen. T. ex. (danska upplagan s. 27) "at blive insltrevet i
Page-korpset var dengang en stor Ære, som under Kejser Nikolaus kun
sjældent vederfores nogen iblandt Moskower Adelen" öfversattes
"var den gången" etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
