- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
116

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

ÅKE WI80N MUNTHE.

Till Saulsande etc. (p 90 f.) kan läggas ’Saulsoro9
hos AV. v. Braun, Herr Börje (1851) p. 135:
’Hur "Sauls-oron" griper nu min själ!’

En del rätt intressanta äldre belägg för uttrycket
i Jesu namn (p. 148, jfr äfven p. 156) i mer eller
mindre profan användning finnas i lliddersk. o. Adelns
Riks-dagsprot. XI (= 1672) t. ex. p. 23: ’Hr Lagerfelt [otåligt]:
I Jesu nampn låtom oss blifva vedh dätt, som är
vahn-ligitt, och intet begynna . . .’; p. 138: ’Hr
Landtmarskalken [förargad]: Nå i Jesu nampn, jagh kan intet
mehra giöra än frambära min Konungz begiäran’; se
äfven p. 95, 235, 236, 269, 283.

Beträffande orden jesiken jäsiken, jesingen jäsingen
(p. 152) undrar jag, om det, som förf. gör, kan anses
fullt riktigt att upptaga dem såsom ’förändringar af
Jesusnamnet’. Öfverhufvud är jag ej rätt på det klara
med förf:s uppfattning af dessa ord: å ena sidan
uppför han dem, som sagdt, under nämnda rubrik vid sidan
af Jeses, Jesses o. s. v. och tycks sålunda mena, att de
verkligen äro att anse för varianter af namnet Jesus;
men å andra sidan framhåller han, att de, eller
åtminstone (?) formerna med jä-, sannolikt ursprungligen äro
eufemismer för ’djäfvulen’, hvarvid han misstänker, att
de fått sitt -s- från namnet Jesus. För min del tror jag,
att dessa ord, som för öfrigt i alla af förf. anförda
citat — med undantag af Melins ’Jessiken, hvad jag fick
brådtom och gnodde’1 — efter min uppfattning verkligen
äro eufemismer för den onde (liksom också i följande
äldre citat ur Le Festin de Pierre eller Det straffade
Öfverdådet (1739) p. 29: ’Hva giäsingen, skiäms Ni inte
tä håll tåf män Fästmö’, och i andra yngre t. ex. ’ge
sig jäsingen på’ i K. E. Forsslunds Djur), också utan
tvifvel ursprungligen äro varianter af ordet ’djäfvulen

1 Loktor M. har benäget meddelat mig, att han i själfva
verket uppfattar sitt ’jessiken’ såsom en Jesus-form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free