Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÅ RANDANMÄRKNINGAR.
117
och ingenting, annat. Förf. tycks ej ha observerat, att
äfven Rietz upptar dessa ord — ’jäsiken’, ’djäsinge*
’jässinge’ — i betydelsen ’hin onde’ och dessutom har
en form 1djäse’ (Vgl.) med samma betydelse. Detta
’djäse’ kunde ju nu möjligen vara abstraheradt ur de
längre formerna; men ett ’djäsen’ kan också mycket väl
ha framgått ur ’djäfve(le)n’ eller ’djäke(le)n’1 under
inflytande af vissa synonymer med -s-, hvarvid jag
speciellt tänker på ’fasen’ och ’busen’, hvilket senare ord
åtminstone sedan 1600-talet användts i betvdelsen ’den
onde’ t. ex. ’swart som sielfwa busen’ i Spegels G-udz
Werck och Hwila (1705) p. 198, och äfven förekommer
i eder t. ex. ’ta mej busen’ i Envallssons Förmyndaren
(1799) p. 20; äfven Rietz har ’ta mej busen’ (Nk. Sm.).
Om åter ’jäsiken’ ’jäsingen’ skulle vara
ursprung-ligare än ’djäse’, tar jag för gifvet, att de äro
kontamina-tioner af ’djäfvulen’ och synonyma former på -siken
-singen, såsom helsiken-helsingen, tusiken-tusingen,
fasingen o. a., och att det är från dessa och ingalunda
från Jesus, som de fått sitt -s-.
En senare och på vissa håll uppträdande association
med # Jesusformer (hvilken då gifvit anledning till en
sådan mer neutralt interjektionell användning som i
det anförda citatet från Melin) synes man emellertid få
antaga; men en sådan förefaller mig dock knappast
berättiga till att uppföra dessa ord bland ’förändringar af
Jesusnamnet’.
Däremot skulle man måhända ha något större skäl
att i ’’jestingen’ ’jästingen (p. 155) — både med hänsyn till
1 Denna senare form, som Hellqvist, Studier i 1600-talets
svenska p. 43, säger sig ej ha funnit spår af i sina källor från 1600-t.,
förekommer dock redan i ett bref från Hemming Gad af 1508:
’Dæ-nen, Juthen, Tysken och dyækelen rædes alla Dalasoken’ (Styffe,
Bidr. t. Skand. Hist. V, p. 273). Sammanhang med t. deiker deniker
är nog mycket antagligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
