Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
ÅKE WI80N MUNTHE.
formen (-s£-) och till citatet ’Herre Jestingen’ från Jolin
— se en variation af Jesusnamnet utgående från formen
’jesta’ o. s. v. och måhända då kontaminerad just med
det nyssnämnda ’jesingen’ ’jäsingen’. Men jag är dock
mera böjd att tro, att äfven ’jästingen’ ursprungligen är en
ren djäfvulsbeteckning sammanhängande med ty. deister
deuster, hvarigenom formen -st- förklaras, och att
anslutningen till Jesusformen ’jesta’ o. s. v. är senare.
En liten grupp måhända också hithörande former,
som ej vidröras af förf., är ’geta’ ’jetta’ ’jöta’. I Hofs
Dialectus Yestrog. (1772) p. 64 anföres bland andra
for-mulæ jurandi ’geta ko dö’1#, i flera af Envallssons
pjäser förekommer formen ’jetta’ så i Hofslagaren (1782):
’Hvas jetta ko knös’, i Soldaten (1782): ’Herra jetta ko
knös’, i Sophio (1788): ’Nå herra jetta tri’, i De gamla
Friarne (1795): ’Herra jetta dö’. Rietz har: ’jetta-dö*
(Kl.), ’jetta-ko-tre (Yl. Dis.), ’vasserräjättkodde’ (KL).
Sannolikt hör väl också hit formen ’jöta’ som jag själf
såsom skolpojke (i Jönköping) mycket ofta användt och
hört i förbindelserna ’kors i jöta’ och ’kors i jöta lif’
(jämte kors i jösta, i jösta lif’), för öfrigt också ej sällan
med omtydning: ’kors i Göta rike’ och ’kors i Göta kanal’.
För det intressanta krypet Coccinellas svenska namn
liade man gärna velat se några äldre belägg, men förf.
anför sådana blott från senaste tid (p. 162 f.). I Linnés
Fauna (1746) förekommer dock ’Nyckelpiga’ och
’Jungfru Mariæ Höna och i hans Öländska och Gothländska
Hesa (1745) p. 204 ’Mariæ Nöckelpiga’. Apropå detta
kryp anför förf. ej heller under ’Jesus’ de af llietz
meddelade namnen ’Jes-vallpiga’ (Dagö) och ’Jes-hena’
(Wormsö).
Jungfru Marié ris och Jungfru Marie särk, som
förf. (p. 172 o. 174) citerar efter Fries (c. 1870), anföras
också af Linné, det förra i Wästgötha-Resan p. 249 un-
1 Citatet benäget meddeladt mig af prof. Fredr. Tamm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
