Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
ERIK ROSENGREN.
följderna bli, om genom skrapning af vasrullens inre dess
sektions-plan vid återgifvandet kommer att mot cylinderns
axel intaga annan lutning, än den hade vid intalandet. Det
behöfs ej stor förändring i denna lutning, förr än
reproducera, om den är fast, ömsom gàr åt höger eller vänster,
ömsom midt efter spåret. Om den är lös, kommer den lätt i
en oskillerande’ rörelse, som betänkligt inverkar på
återgifvandet och gör att det kan bli olika vid olika tillfällen.
Ett sådant olika återgifvande skulle kunna vara grunden
till de motsägelser jag nyss påpekat. För min del har jag
ogärna, innan ett experiment varit afslutadt, velat rubba
vaxrullen från cylindern. I de fall, då jag gjort det, har
jag icke tyckt, att det varit samma klarhet i återgifvandet
som första gången.
• Betänkligast synes mig dock experimentatorns
indisposition, som gör att han redan vid reproduktionen af sagita
efter få upprepningar hör sagita. Detta kunde möjligen vara
fonografens fel, men då han hör sagita absolut tydligt i sitt
eget uttal af sagita, och detta dess tydligare, ju starkare
han betonar git, så har han därmed själf afsagt sig all
garanti för, att han hört experimenten med oförvilladt öra.
Men då kan man icke tillmäta hans uppfattning den
betydelse, att den skulle upphäfva allmängiltigheten af de
observationer jag offentliggjort och hvilka alltid varit
kontrollerade därigenom, att jag låtit andra personer höra
experimenten och delgifva mig sin uppfattning, som alltid varit
densamma som min.
Betraktar jag sedan de fonem d:r M. intalat och det
sätt, hvarpå han intalat dem, så kan han icke gärna varit
mindre lycklig i sitt val. Orden utgöras för det mesta af
två- och trestafviga fonem uttalade i lexikalisk form. Han
har således rört sig hufvudsakligen med begynnelse- och
slutstafvelser i det mest ogynnsamma läge. Hvilka
olägenheter häraf följa, har jag i det föregående vidrört.
’ Härtill kommer, att intalandet tyckes ha varit ojämnt
och icke fullt öfverensstämmande med beteckningen, hvarför
efteråt gifvas upplysningar, hvilka modifiera eller upphäfva
den uppfattning, man erhållit genom beteckningen. Se t. ex.
undantagen i parentesen längst ned på sid. 102 och
upplysningarna sid. 109.
Vidare förekomma i de särskilda exemplen källor till
osäkerhet, härledande sig från fonemens tillfälliga fonetiska
struktur, hvilka skola påpekas hvar på sin plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
