Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
ERIK ROSENGREN.
tramprörelser. Ja, vi måste äfven höra oss fram till
trumpetarens och flöjtistens andhämtning. Ve oss, om vi icke
kunna traktera alla instrument. Då sväfvar vårt omdöme i
luften.
Men hvarför inskränka denna teori till språket och
tonkonstens skapelser? Äfven andra konstverk borde väl
erhålla samma estetiska förklaring. Vid skådandet af en
tafla är det icke figurerna, färgerna, skuggorna och
dag-rarne m. e. o. synbilderna, som bringa oss estetisk njutning.
Ögat spelar blott en förmedlande roll. Vi se oss genom
färger och bilder fram till de fysiologiska handrörelser och
muskelförnimmelser, under hvilka konstverket frambragtes.
I arkitektoniska konstverk se vi oss genom fasaderna och
konturerna fram till de rörelser, hvarmed byggnaden
uppförts. Njutningen skulle således bestå i föreställningen om
det arbete, som kräfts för byggnadens uppförande.
Njutningen af ett skådespel skulle bestå i föreställningen om de
öfningar, som fordrats för att med verkligt samspel
framställa konstverket på scenen. Ty genom kostverkets scener
se vi oss fram till maskineriet bakom kulisserna.
Vi se hvilken fördel vid kontemplativ konstnjutning
måste falla på utöfvande konstnärers lott. Vi måste alla
blifva skapande konstnärer, om vi skola kunna njuta af
konsten. Och detta skulle kunna äga någon mening i fråga
om konsten. Men än orimligare är det, att vi alla måste
bli skapare för att kunna njuta af naturen.
Att åsikten är underlig och leder till orimliga
konsekvenser, så vida man vill gifva detta betraktelsesätt en
allmän utsträckning, så mycket är uppenbart. Men man skulle
möjligen kunna invända, att åsikten i och för sig kunde
vara riktig, ehuru den ej duger att tillämpa på andra
områden. Hellre än konsekvenserna borde jag pröfva åsiktens
eget logiska berättigande och dess verkliga innebörd.
Nåväl, låtom oss gå till en sådan pröfning!
Sedan d:r M. konstaterat, att den talande vid den
dynamiska accenten har en omedelbar känsla af mera
kraftanvändning och den hörande af högre och kraftigare verkan,
så tillbakavisar han den åsikten, att detta kraftigare intryck
skulle bero på större fysikalisk intensitet, eftersom olika
vokaler vid lika dynamisk betoning uppvisa olika fysikalisk
intensitet. Eftersom den starkare retningen motsvaras af
starkare förnimmelse, så kan icke den lika starka dyna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
