Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN PROSODISKA FRÅGAN.
• 159
miska betoningen vara förnimmelsen af olika retning, utan
af artikulation en, hvars totalenergi är lika.
Här se vi följderna af den falska formuleringen af den
ofvan berörda fysiologiska lagen. Äfven om de
accentuerade stafvelserna hafva olika fysikalisk intensitet, så följer
ej däraf att de skola förnimmas olika starka, så vida icke
olikheten öfverstiger skillnadströskeln. Jag sluter också från
de olika vokalernas olika fysikaliska intensitet till
accentkänslans oberoende af den fysikaliska ljudstyrkan, men, märkl
därför att den fysikaliska intensiteten på grund af nämnda
förhållande ofta är lika i betonade och obetonade stafvelser
eller t. o. m. står i omvändt förhållande till stafvelsernas
betoning.
D:r M. har sålunda i sina premisser ingen anledning
att frångå den åsikten, att accenten beror af den fysikaliska
intensiteten. Men vi kunna ju antaga, att han har det,
isynnerhet som han då kommer i öfverensstämmelse med vår
åsikt. Huru kommer han då till den åsikten, att
accentförnimmelsen är förnimmelsen af den artikulatoriska
totalenergien? Helt enkelt genom att antaga, att så är. "På
grund af detta faktum" — att vi ej höra någon skillnad på
lika betonade stafvelser med olika fysikalisk intensitet —
"hafva vi att antaga, att" icke den fysikaliska intensiteten
utan den artikulatoriska totalenergien bestämmer vårt
omdöme om språkljuds styrka. Om så vore förhållandet, skulle
andra kalla det för en villa (täuschung) beroende pä
association, men d:r M. beskrifver utförligt denna hörvilla och
vill att den skall gälla som ett normalt psykiskt förlopp.
Den talande utför vissa artikulation er för att frambringa
språkljud, som skola meddela hans tankar åt andra.
Samtidigt med uppfattningen af språkljuden har han en
uppfattning af sin artikulation. "Minnesbilden af den akustiska
effekten E af denna artikulation förbindes med minnesbilden
af artikulationen själf och den därmed förenade
energiförbrukningen. Uppfattar mitt öra nu samma akustiska effekt
E, hvarifrån den än kommer, så framträdt för mitt
medvetande associativt föreställningen om den enligt min egen
språkerfarenhet hithörande artikulationen och
energiförbrukningen." Detta är- ord för ord beskrifning på en association,
som kan föranleda en hörvilla. En annan skulle därför
fortsätta: "och fattas artikulationens intensitet såsom intensitet
hos hörselförnimmelserna, så uppstår en hörvilla i språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
