Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SÄTT A IT UTTRYCKA PASSIV BETYDELSE I NUSV. 231
Somrarna blekna och solar gå ner,
timmarna varda mig tunga,
rosorna dofta i vissna kvarter,
minnena hviska och sjunga.
(Karlfeldt, Längtan heter mitt arfvedel.)
Du tvår med din lut min stjärna ren,
den varder så ren som ett vatten.
(Fröding, Min stjärnas sånger.)
I trots af att varda ganska snart i allmänhet
utträngdes af Ity. lånordet blifva, har det som arkaism
lefvat kvar hufvudsakligen i våra mest konservativa
stil-arter: den religiösa och den juridiska stilen. Den
omgifning som varda där uppträdt och uppträder i, har
vidgat dess associationshalt, det har fått något af den
färg, som utmärker hvar och en af de nämnda
stilarterna. Med god verkan använder t. ex. Selma
Lagerlöf varrfa-konstr. i följande mening: uDet är något, som
säger mig, att Gud gjort detta, för att hans namn skall
varda äradtu, sade Hellgum (Jerusalem I). Ett exempel,
där ?;arda-konstr. med kanslistilens färg öfver sig
försvarar sin plats, är följande: K. M:t har befallt, att
kommendörkaptenen af 2. graden H. F. Lindberg skall
afresa till Japan för att i enlighet med de närmare
föreskrifter, som varda honom meddelade, göra iakttagelser,
och följa krigshändelserna (Sv. Dagbl. febr. 1904).
I båda dessa exempel skulle ett blifva förefallit
mattare än varda. Noreen säger ock i sin uppsats om
språkriktighet: "Varda ... är ett godt ord, när det användes
jämte och med någon annan färg än blifva". Men han
tillägger "icke då det användes i stället för detta" K
Begagnar man nämligen varda uteslutande i stället för
blifva, såsom längst gående purister göra, eller användes
det utan hvad man skulle kunna kalla språklig taktkänsla,
1 Se Noreen, Spridda studier. Första samlingen. Sid. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
