Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Beriktiganden till Evald Ljunggrens “Svenska Akademiens Ordbok“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERIKTIGANDE]*.
73
endet" i min uppsats lär ska bestå i att jag betraktat uden
svenska poesien som internt utvecklad utan beroende utifrån."
Hur detta skall kunna framgå däraf, att jag endast
undersökt stilen i Trologen’ från dess egen, inre sida, det mäktar
jag inte fatta. Jag har sökt visa, hvad denna nya stil
betydde och jag har sökt visa, hur ny den var i Sverige
1810 — för inget af dessa mål har jag haft behof af att
ty till den tyska litteraturen. Med den ringa tid, som stått
till mitt förfogande, har jag för öfrigt både med afseende
på Tegnér och Atterbom sökt dra mitt strå till den stack,
som består af deras reminiscenser från utländska skalder;
jag har däri velat ge litteraturhistoriska bidrag. Både i
’Smärre skrifter’ I och ’Sv. Vitt. häfder III har prof. G.
H. J. Ljunggren resonerat om Tegnérs "Krigssång för
skånska landtvärnet", men på ingendera stället ens omnämnt
diktens anklanger från Oehlenschlägers "Kantat den anden
april", ett förbiseende, som synes mig genant för en
litteraturhistoriker, men som naturligtvis inte tar bort en annars
förefintlig, eventuellt riktig analys af diktens1 innehåll. På
liknande sätt förhåller det sig med min stilanalys. "Som
nya tyska låneord borde vidare ha antecknats" bepurpra,
beglänsa, misston, säger hr Ljunggren. Det häfte af SAOB,
där bepurpra ansatts först 1824 hade inte kommit mig
tillhanda, när jag skref uppsatsen, hvarför jag inte visste att
ordet ansågs så sent2, jag ville minnas att jag antecknat det
från 1790-talet, men har ej kunnat återfinna citatet; beglänsa
är som SAOB framhållit nyttjadt af Elgström 1808, och var
således inte anmärkningsvärdt 1810; misston slutligen finns
åtminstone redan 1785 (Gjörwells Hist. Bibi. sid. 672) och
var således ännu mindre påfallande 1810. (För såvida det
inte dött ut genast och lånats in igen af Atterbom; i analogi
med anklang?) — Utmanande sägèr hr Ljunggren vidare:
"Mot anförandet [prof. Ljunggrens] af citaten [från Agardh,
Elgström, Palmblad och Polyfem] kan ingen invändning göras".
1 hvilken af honom egendomligt nog inte omnämnes med or-
den: Tegnér "har sjelf längre fram uttalat domen öfver detta stycke,
i det han fr&n böljan till slut omskrifvit detsamma", såsom det heter
om Atterboms Prolog.
3 annars hade jag i min uppsats säkert anmärkt att äfven detta
ord förbisetts i Atterboms Prolog. Hur skall man för öfrigt förklara,
att ingen af SAOB:s medarbetare eller excerpister dragit n&gon
misstanke om att dessa nyromantiska alster fr&n 1810 ff. bjödo på så
många nyheter?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
