Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Preteritum af gråta, låta (sonare) och utvecklingen af samnordiskt ē
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
BENGT HESSELMAN.
och mb (troligen också Id)1 är nämligen oriktig. Vi ha
också här att se dialektala differenser: dis. Sverige
t. o. m. Närke och delar af Södermanland, a norr därom.
Uppländingen Aurivillius konjugerar i sin grammatik
1684: gråta greet (U.U. A. 1884 s. 142). Angermanländingen
Tjällman skrifver gret och let (Gr. 1696 s. 213). Urban
Hjärne Orthografia svecana s. 64 "leet, præterit: af låta
sonare", som bör skrifvas med två ee till skilnad från Let
’coloratum’ (swartlet, rödhlet) och Lett ’levis’. Sahlstedt
(stockholmare) menar, att det heter gret och let (sonare),
men vill för låta (sinere) häfda lät (Gr. 1769 s. 69 och
Ordbok 1773). Bellman, som eljest väl skiljer mellan
e-och ä-ljud, rimmar gret konsekvent med förtret o. dyl.2.
I Manderströms rimlexikon finna vi ’grät’ endast i den
rimserie, som har ljudföljden et. Däremot let och lät.
Och författaren till ’Afhandling om svenska stafsättet’
(Sv. Akad. Handl. I, 1796) uppräknar s. 160 gret och
let bland sådana ord, som uttalas "ömsevis eller
åtminstone lika riktigt med e som ä", men hos hvilka dock
"ljudets böjning närmare åt e ville märkas hos dem, af
hvilka språket vanligen bäst uttalas".
Alla dessa författare voro uppsvenskar och få anses
vara influerade af Upplands och hufvudstadens talart. 1
motsats mot dessa har sydsvensken A. af Botin Svenska
språket i tal och skrift2 1792 s. 163 endast grät och lät.
Likaså skrifver domprosten i Strängnäs C. Fr. Ljungberg
Sv. Språkets redighet (Strängnäs 1756) s. 134 låter lät
och anmärker i noten "Af många brukas gråter gret.
låter let-, dock står lät Esa. 38: 14" 3.
1 Noreen Aschw. Gram. § 129. Dialektiska olikheter som grund
för växlingen a ~ å framför nd, mb (Id) antas af Kock i Fsv. ljudlära
s. 402, en åsikt, som han dock sedermera öfvergifvit, se Ark. IX s. 62.
2 Jfr Wulff Om sv. rim och sv. uttal s. 76.
3 Enligt N. Beckman Arkiv XI s. 162 var Botin född i S. Möre,
Kalmar län. Ljungberg, f. på Ulriksdal 1699, hade från 1704 sitt
föräldrahem i Eskilstuna och fick sin skoluppfostran i Strängnäs. Större
delen af Södermanland hör till ä-området.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
