Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Preteritum af gråta, låta (sonare) och utvecklingen af samnordiskt ē
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRETERITUM AF GRÅTA, LÅTA ETC.
111
Jcnæ, træ tydligen tack vare riksspråksinflytande. Likaså
ræt, sAcet1.
För de östsvenska målen får jag hänvisa till
Hultman De östsv. dial. § 1,71 och 1,45. I dem har ë och æ
öfverallt sammanfallit och motsvaras af ett långt e-ljud,
ofta diftongeradt till ie (se §§ 31, 42, 46, 49). Genom
högsvenskt inflytande står dock Ä-ljud för e och « i en
mängd ord, isynnerhet i dialekterna i ö. Eg. Finland, v.
Nyland och n. Österbotten.
Af jämförelsevis största intresset äro de
nordsvenska målen, till hvilka uppländskan närmast hör2.
I olikhet med de östsvenska målen upprätthålla en
del af dessa den ursprungliga skillnaden mellan ë och æ 8.
Så dalmålet, Medelpad, Härjedalen, troligen också en del
af Jämtland och Hälsingland (Delsbomålet), åtminstone
såvidt jag kan döma af mig tillgängliga källor.
Exempel äro: dalmål Xhat ’slät’ : sæta ’säte’, Medelpad febovall:
fåhäv ’dum’, gjäta ’valla’4, Härjedalen kne, tre, tena ’tjäna’:
grat pres. = gråter, fa ’får’, Jämtland: Frösö lar ’lära’, men
Fölinge tre: set ’säte’, tév ’stinka’, ler ’lära’, (n&v ’näbb’),
Ström tre: ler, fahev ’dum, tølperaktig’5. För Hälsingland
märkes: Delsbo leekatt ’lekatt’, hakkspeetan
’hackspettarna6, Bjuråker flietta ’fläta’, Söderala, Hambo reta pt.
rette {upp) ’resa (upp)’7: däremot Delsbo håf ’duglig’,
1 I de västra målen är tydligen ä ljudlagsenligt vid
förkortning framför geminata. I en del nordsv. dial. och uppländska har
kanske aldrig någon vokalförkortning i detta fall ägt rum. Den
gängse regeln om utvecklingen af förbindelsen lång vokal +
konsonant anser jag i likhet med Hultman (Östsv. Dial. s. 176 not 1)
oriktig.
2 Jag indelar de svenska målen annorlunda än vanligen sker.
3 Om skillnaden ë: ei se s. 107.
4 Augustin Försök till ordbok, Östersund 1861.
5 Jessen Notitser etc. (Histor. Tidskrift, Kristiania 1875) s. 14,
21, 32, 36, 38, 43, Lundell Landsmålsalf. s. 94.
6 Sv. Lm XI. 4 s. 31. Jfr Yästerb., Leksand -spit, Uppl.
grøn-spita och Yärml. spætL. hakspit äfven hos Buræus Sumlen s. 45.
7 P. A. Säves handskrifna anteckningar å universitetsbiblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
