Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Preteritum af gråta, låta (sonare) och utvecklingen af samnordiskt ē
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
BENGT HESSELMAN.
quäe ’bränd tuggad näfver’, jäta (jäqta Sv. Lm. XI. 4 s.
81) ’valla’ (enligt Landgren), hvarjämte Delsbo också
synes ha knä, trä, troligen genom högsvenskt inflytande.
Från regeln, att långt ä ljudlagsenligt kvarstår i
dessa trakter, synes dock böra undantagas det ä-ljud,
som enligt den mest gängse åsikten uppkommit af
samnordiskt æi framför w, t. ex. i isl. sæfar, gen. af siör1.
I hela Norrland, öfre Dalarne (förmodligen också södra
Dalarne och norra Västmanland) och med all sannolikhet
i Uppland motsvaras detta isl. æ af ett ë-ljud som
öfverallt är identiskt med motsvarigheten till samnordiskt ë
(e, je o. s. v). Det har t. ex. deltagit i den brytning
till ie, jë, som detta ljud på vissa håll undergått. Snarast
har man väl att fatta detta så, att kontraktionsresultatet
af diftongen æi framför w i hela detta område redan från
början kommit att sammanfalla med det gamla ë-ljudet
och skilts från det öppnare, genom i-omljud af ä
uppkomna långa ä-ljudet2. Exempel: dalmål fr\a, fre, fri,
Gästr. fre, Hälsl. fre (t. ex. i Ljusdal, således ej blott i
o
Delsbo, där e kan komma af tf)2, Härjedalen och Angerml.
o
fre (Rietz 164 b), Västerbotten fre (Åström och Rietz);
Gästr. Se 1. See, uttaladt se, by i Ofvansjö socken vid
Storsjön, 1403 skrifven Se enligt Sv. Dipl., 1541 See
enligt Nordlander Norrländska samlingar s. 263, Gästr. Sey
by i Ö-Färnebo vid Fängsjön (enligt Generalstabens karta),
1541 skrifven See, Västerb. (Degerfors och Burträsk)
§evar rspr. Säfvar3; Medelpad (enligt Augustin) gler a.
1 v. Friesen, Hultman, Kock, Noreen. Annorlunda Pipping
Neuphil. Mit th. N:r 7/8 1904.
2 Jfr Åström, Sv. Lm. VI. 6 § 42 an. 2. (Hos Åström läses
här i själfva verket grundtanken i den förklaring af den isl.
växlingen siör ~ sæfar, som sedan gifvits af v. Friesen, Kock och Hultman).
3 Hälsingl. se ’sjö’ (Lenæus, Landgren, Wennberg) numera Sc
(Sv. Lm. XI. 4 s. 33), sne ’snö*, hvilka, så vidt jag vet, endast
förekomma i Delsbo, ha däremot efter all sannolikhet utgått ur sö stiä
< siö, sniö, såsom jag hoppas visa i annat sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
