Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NA GRA ANMÄRKNINGAR.
163
ren 1897, 2:207), hos C. W. Källström Handb. i jagt 133,
206 (1850), Gr. Schröder Minnen fr. skogarne 125 (1888),
dens. Jaktminnen fr. skog o. slätt 75 (1891), Skogvaktaren
1891, s. 52, H. Samzelius i Ord o. bild 1892, s. 82. I
allmännare betydelse (jfr ex. från Ahrenberg i d:r Bergs uppsats)
förekommer ordet hos Kolthoff Ur djur. lif 38 (1899):
[Stjärtmesarna låta höra] "ett fint, nästan sisande k vitter ". Ordet
upptages äfven af Dalin (1853) och SAOL 1900. — Beträffande
(less förekomst och betydelse i dial. jfr Rietz (under sisa 2)1.
[sissar — den enda sing. jag påträffat har formen sis se (jfr
fi. sissi) — var under kriget med Ryssland i början af 1700-talet
benämning på svenska partigängare, som under anförande af
själf-valda chefer uppträdde och oroade ryssarna så mycket de
förmådde. Jfr L. Tammelin Almanach 1718, s. 29, Hansen
Antiqv. forskn.-resa 1871, s. 64 (citat fr. 1750), Topelius Fältsk.
ber. 3: 324 (1858), Schybergsson Finl. hist. 2: 9, 25, 48, 49 (1889).
Om etymologien se R. Saxén i Finsk tidskr. 56: 313.]
skolanstalt förekommer i (något äldre) högsv., ehuru icke
som officiellt ord. Ex.: Björnståhl Resa 4:91 (1774), C.
Adlersparre i Läsn. i bl. ämnen 11—13: 167 (1798), Tegnér S.
skr. 4:400 (1826), Reuterdahl i Sv. akad. handl. fr. 1796
26: 212 (1853).. JSom en egentlig finlandism kan ordet således
knappt betecknas, ehuru naturligtvis dess officiella användning
i Finland bör anmärkas.
På liknande sätt förhåller det sig med ordet skolverk(et)
= skolväsende(t). Det sista af mig funna högsv. belägget är
här t. o. m. något yngre. Ex.: Schotte Nyköp. lärov. hist.
1: 31 (citat fr. 1759), Tegnér S. skr. 5: 347 (1824), därs. 4: 377
(1828), Geijer S. skr. I. 1:231 (1845), Carlson i Sv. akad.
handl. fr. 1796 33:64 (1861), Svedelius Statsk. 4:105 (1869),
G. S|jöberg] i Ped. blad 1876, s. 1. I ordböcker har jag
funnit det blott hos Möller (1790). — I konkret betydelse:
skola, läroverk, torde det däremot numera åtminstone i högsv.
vara föråldradt. Ex.: "de Allmänna Scholeverken" O. Bergklint
Mindre smdrag af vett. 1: föret. s. 9 (1781);
"befordringslagarne för Skoleverken" Förslag t. en förbättr. skol-ordn. s.
XXin (1817); "att fadern . . . varit lärare vid stadens
skolverk" C. F. Dahlgren S. arb. 5: 242 (1833). Ett ex. ur finl.
på denna betydelse föreligger hos Alopæus Borgå gymn. hist.
1:89 (1804).
1 Hos Strindberg Blomsterm&ln. o. djurst. 25 (1888) förekommer
detta verb under formen sissa. Dialektisk form? Eller missförstånd?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
