Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANMÄRKNINGAR.
165
dig") samt i betydelsen "sladderaktig kvinna", "sladdertaska"
hos Sahlstedt (1773) och Möller (1790), vidare sbst. neutr.
slabber "sladder" hos samma lexikograf er,
sammansättningarna slabbertaska "sladdertaska" och slabbertyska
"rotväl-ska" hos den senare samt adj. slabbrig hos J. Gr. Hallman
hos Hanselli XIX: 68 (c. 1756). — Ang. ifrågavarande verb
och dess sammansättningar m. m. i sv. dial. se Rietz s. 421 a.
— Under formen slapra (jfr Rietz a. st.) har jag funnit ordet —
utom å det af d:r Berg citerade stället hos Messenius — hos
Phrygius Him. lif. 35 (1615). Denna form med p-ljud lefver
ännu kvar i östsv. dial. (se Vendell Östsv. monogr. 42). —
[Från finl. kan tilläggas afledn. slàbbrerska Topelius Läsn. f.
barn -8: 166 (1896)].
snyffel — sannolikt genom dissimilation af t. schliffel,
schlüffel1 — kan icke betraktas som en finlandism, äfven om
det numera i högsv. torde vara sällsynt (mitt yngsta belägg
är dock från 1902). Litteratur-ex.: Nordenflycht Qv. tankesp.
1745, s. 152, C. J. Hallman Skr. 317 (1778), C. F.
Dahlgren S. arb. 4:71 (1832), Zedritz S. skr. 3:264 (1862), M.
H. Hultin Valda skr. 64 (c. 1865), Molander Cyrano 30
(1898, 1902). Ordböcker: Serenius (1741), Lind (1749), Dalin
(1853; med beteckn. "fam."). Att döma af litteratur-ex. synes
ordet i högsv. ha (haft) sin hufvudsakliga användning i
humoristisk stil.
stryka af. Ett ex. ur högsv.: "Om våren . . . samlar
han [dvs. makrillen] sig i otroligt stora stimmar och stryker
af till sina lekställen" C. M. Ekström Prakt. afh. om lämpl.
sättet att fiska sill osv. 60 (1845).
ståhej upptages af Linder Regi. 14 a (1886).
Förmodligen antyder detta, att han känt det såsom tillhörande
högsvenska riksspråket. — I södra Skåne förekommer det dial.
under formen ståhej (se Rietz). Jfr d:r Bergs anm. om ordets
förekomst i Södermanland.
[syrpa. Ett ex. på detta ord förek. i Hagfors Folksk.
språkl. 1:28 (1898). Ordets upptagande i ett dylikt arbete
visar väl, som d:r Berg i Språk o. Stil 5: 99 rättelsevis
uppger, att det icke är sällsynt i finl. — Sammansättningen
syrp-maskin förekommer hos Topelius Fältsk. ber. 5:209 (1867),
Vint. I. 2: 29, 88 (1867, 1880), syrpstänga hos N. N. Krogius
i Econ. annal. okt. 1807, s. 39 (om finl. förhållanden)].
1 Annorlunda Dalin (1853).
Språk och stil. V.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
