Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Ur Almquists “Om svenska rim“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR ALMQUISTS "OM SVENSKA RIMU.
175
kalla maskulina och feminina rim: en benämning som,
ehvad skäl den än må hafva för sig i den franska
verskonsten, är olämplig, meningslös och alldeles
obehöflig hos oss); c) trestafvigt rim; d) fyrstafvigt rim. Dessa
två senare, i synnerhet det sista, förekomma hos oss sällan;
likväl kunna de brukas. Jag anmärker, att man noga
måste veta skilja Rimmets staf vighet från Taktens. Ett
enstafvigt rim kan mycket väl ega rum t. ex. i en
versrad, som har en två- eller trestafvig sluttakt; såsom om
raden utgår iambiskt eller anapestiskt. Man träffar
således der ett enstafvigt rim i en två- och äfven i en
trestafvig takt."
Här är Almquist i erkännandet af ett fyrstafvigt
rim före alla svenska metriker, äfven Beckman (i Yerslära,
sid. 75). Iakttagelsen är senare gjord i Språk och Stil
II: 40, naturligtvis oberoende af Almquists tills nu okända
påpekning.
En femte indelningsgrund är:
"Rimmets läge. Platsen för rimmet i versen är,
åter, en indelningsgrund, mägtig af ganska många
skiftningar. Jag vill här blott anföra det allmänna, som
kan sägas härom.
Rimmets läge är:
a) i anseende till hvarje versrad för sig, antingen:
1) i slutet af raden; eller 2) inuti raden; eller B) i början
af raden; eller 4) både i början och slutet af raden.
b) i ansende till flera versrader, hvilka rimmas med
hvarandra, vanligen: 1) i oafbruten rimföljd, då de rader
som rimma komma rätt efter hvarann; eller 2) i
alternerande rimföljd, då de rader som rimma omvexla med
andra, hvilka ock sinsemellan rimma. Denna omvexling
sjelf är i stånd till många nyanser."
Här må påpekas, att det för en dikts verkan så
ytterst viktiga läget af rimmen vanligen inte alls vidröres
af senare metriker, hvars egentliga intresse tycks vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>