- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femte årgången. 1905 /
187

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Ur Almquists “Om svenska rim“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR ALMQUISTS "OM SVENSKA RIMU. 187

enligt Almquist "långt (slutet) e-ljud") påstår han att
svearna i allmänhet säga lera, eta, vega, men götarna skilja
mellan ë och ä. Han fortsätter: "Man har den godheten (jag
tillägger: det förnuftet) att låta bägge dialekterna vara
språkberättigade. Detta hindrar icke, att man i ett land,
som sammangrott till ett politiskt hèlt, kan öfverenskomma
om ett uniformt skriftväsen, nemligen, om man, till
vinnande af beqvämlighet i och för allmänna Statshandlingars,
Lagars och Kungörelsers uppsättande, eller i och för den
gemensamma litteraturen, så vill; men man behöfver ej
derföre göra våld (eller förklara för orätt) ett skiftande
uttal af de lika skrifna orden". — Detta är allt hvad han
yttrar om "den stora frågan om ett allmänt politiskt
idioms — ett Riksspråks — nödvändighet i ett land,
samt gränsorna för dess befogenhet". I full samklang
med sitt uttalande i språkläran (sid. 239) har han inget
emot nybildningar, t. d. gernare, gernast i stället för hellre,

helst eller sällnare, sällnast tül adv. sällan.

* *

*



Äfven ifråga om skrifseden har Almquist ett par
förståndiga uttalanden. Hvad afstafningen angår, har
han samma åsikt som Bråte företrädt i Nystavaren, i det
han vill att man "påminner sig, att Radafdelning endast
utgör en skrifnings-affär, och icke en språklig, vidare än
så". Det heter om verbet doppa att: "stafvelsens
tonvigt nedfaller på efterföljande p (som härför i skrift
tecknas dubbelt)" — man uttalar: "dop-pa (d. v. s. med ett
ljud som dopp-pa), äl-skar, sak-nade o. s. v." Apostrofen
finner han merendels gagnlös. Hvardagsformen såna
"är ett sammandrag af sådana. Man skrifver det ofta
med en apostrof mellan å och n, såsom så’na . . . Det
är onödigt och pedantiskt". Man brukar ej apostrof i
orden be’r, ha’r, gifs o. s. v. där den vore lika berättigad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1905/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free