Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Om Sjuhundra, skjura m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Sjuhundra, skjura m. fi
I sin undersökning "Till den nordiska
språkhisto-rien" s. 39 f. och s. 45 har v. Friesen iakttagit, att den
fornsvenska diftongen iö, som i nysvenskan vanligen
öfvergått till iö genom s. k. ’progressivt i-omljud’, såsom i
nysv. sjö af fsv. siö(r), undantagsvis också synes
uppträda som iu, nämligen i skjura ’skata’ (Uppland och
Södertörn), i det uppländska häradsnamnet Sjuhundra, af
äldre Siohundari, och i dalmålets siü ’sjc?. Som förklaring
föreslår han dels, att iü i dessa fall utvecklat sig ur fsv.
iö ’dialektiskt’, hvarvid han hänvisar till en liknande
utveckling, som af Hultman (Finl. Bidr. s. 277) uppvisats
för Wichterpalmålet i Estland, dels tänker han sig också
den möjligheten ’att samnordiskt (analog.) æu dialektiskt
utvecklat sig till iü, något som är tänkbart, därför att
öfvergången æu > iü är sen’. Snarast synes han
emellertid vara böjd att anta en yngre öfvergång iö > iü:
jfr s. 45.
I G-ermanische Miscellen (Neuph. Mitth. n:r 7/8
1904) s. 15 har Pipping upptagit v. Friesens
sammanställningar och för sin del tillagt det uppländska ortnamnet
"Sjustad"Men hans förklaring är en annan. Dat. plur.
af siör heter enligt hans mening i fornsv. ljudlagsenligt
*siüm. Denna kasus kan endast i ortnamn ha haft
någon vanligare användning: "i Siüm". "Abgesehen von
Dalekarlien und Ehstland, wo dialektische Lautgesetze
wohl hineingespielt haben, begegnet siu in der That nur
in geographischen Namen wie "Sjustad", "Sjuhundra" "
1 I Skoklosters socken, fornsv. Syowasta?
Språk och stil. V. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
