Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Stilistiska sträfvanden hos Tranér och Adlerbeth. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILISTISKA STRÄFVANDEN HOS TRÅ NEK OCH ADLERBETH. 215
27), klaffam (Sahlstedt, Lind, Möller), bekant genom
folkvisorna, båld (bold) II: 709 (Weste: gam.; Sahlstedt: antiqv.),
bekant på samma sätt, hug (= håg) Yl: 444, omhuldadt
af romantikerna, tvehugsande I: 189 och hugfällde II: 818,
svinka Yl: 523 (Sahlstedt, Lind, Möller; Weste och Dalin:
"Fam."), fästa (= sänke, dragg) I: 436 (Sahlstedt), som
Tranér kallar "vocem nauticam" och ger belägg på, ha
väl alla i mer eller mindre grad varit stämningsväckande
genom ålderdomliga associationer.
Några ord måtte ha varit mindre vanliga än det
kan förefalla, eftersom Tranér särskildt omnämner dem
i sina anmärkningar. Dolsk (Weste, Sahlstedt) anför han
sålunda "citante Ihre" som tolkning af £àxoxo<; och har
samma auktoritet för dåsig (Weste: pop.) = dccppwv, som han
liktyder med frånsinnt (nybildning till: ’från (sina)
sinnen’?), själlös, tafatt. Funder och mångfundig orsaka en
hänvisning till Vishetens bok och Rimkrönikan. — Möjligt
är, att af dö i frasen "måtte desinnan han afdöttu VII:
390 lät gammaldags 1819; SAOB har inget senare ex.
på ordet i denna användning än från 1742.
På sätt och vis mera påfallande än alla dessa nu
nämnda ord, hur arkaiska de än kunna ha förefallit, voro
gifvetvis några andra, som äfven inneburo återkallandet
i minnet af forna nordiska förhållanden. Den täta
användningen af herse, t. d. III: 231: "Kreternas samlade
härsar" (grek. àyoQ, är ett. hithörande fall. "Ut est
vetustum in Grræca lingua vocabulum àyol. ita antiquum
in Sveca Härsar" säger han och hänvisar till Loccenius.
Brynja VIII: 195 (Sahlstedt: "antiqv.") och
kopparbryn-jade1, anm. 19, hade ju också en bestämd fornnordisk
klang. För fänika IV: 334 anför han Tegel m. fi. och
Ihre som hemulsmän, då han öfversätter 7c6pyo<; med
detta ord. Öfverdrott ansluter sig till det gustavianska
bruket af ordet (t. d. hos Oxenstierna, I: 325, där Brage
1 redan Palmblad använde 1810 högtbenbrynjad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
