Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Stilistiska sträfvanden hos Tranér och Adlerbeth. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STILISTISKA STRÄFVANDEN HOS TRANÉR OCH ADLERBETH. 229
repas1 — utan äfven i undvikandet af sådana oyd och
uttryck, som läto ana franskt ursprung och t. d. funnos
hos Adlerbeth, medan däremot germanismerna äro talrika,
visar sig parallellism en mellan Tranér och Atterboms
grupp2. I Hammarskölds uttryck 1809: "Visserligen
skymtar ibland i hans (ord)sammansättningar en viss
Tranérismus" spåras ju ett visst klander, men detta
mot-väges mer än väl af det erkännande, som annanstans
gafs den nitiska öfversättaren. Likväl finner man föga
antydningar om, att romantikerna tyckte sig stå i någon
tacksamhetsskuld till Tranér, att de följt hans efterdöme
i det eller det. Han var lärorik och i många fall
skap-stor — därtill inskränker sig deras beröm. För min del
finner jag, att Tranér kan göra anspråk på något större
mått af erkännande, om jag också gärna medger, att hans
ojämnhet dch brist på harmoni lätt skymmer hans
förtjänster i öfrigt. Men jag måste påstå, att hans
Ho-merosöfversättning sannolikt inte haft någon större
inverkan på Phosphoros poetiska språk — med undantag
1 Jfr Östergren, Stil. stud. i Törneros’ språk sid. 13, där
exempel ges på att nyromantikerna ej alltid iakttogo detta; ett annat ex.
är Palmblads Priams-borgen i Phosph. II: 154.
2 En detalj kan anmärkas. I företalet till de i Poet. cal. 1816
’meddelade folkvisorna anmärkte Atterbom bland annat: "i Drottning
Euphemias visor träffas till och med Diminutiver, som sedan ur vårt
tungomål försvunnit, till dess svårligen ersättliga förlust". Alldeles
utan samband härmed är det väl inte, när Tranér i anm. sid. 76
(det ex. jag begagnat har genom feltryck 187) säger, på tal om
ordet fader som hedersnamn: "Hoc sensu tritum est in sermone vulgari,
ut et Gufar, Kära Far, pro quo in regione Calmarica ubique
audi-vimus: Far-Kär, vel Farcher, ad formam fortasse Germanorum
Vater-chen, & Mor-Kär vel Morcher, Mutterchen. [!] Quæ honorantium &
blandientium alloquia Svecis, diminutivorum pauperrimis, suo fortasse
tempore non sunt prorsus spernenda." — När Wallmark i Journalen
1810, s. 891 anger som regler för den nya öfversättningskonsten: "att
skaffa sig ett förråd af Tyska ord, ur Messenii Blanka-Märeta och
andra den tidens Förf. ett förråd af urgamla swenska", så drabbar han
lika mycket Tranér som Palmblad.
Språk och stil. V. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
