Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Läffler, L. Fr. Astrid eller Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRID ELLER ESTRID?
5
Asfripr, L. 1395, där anledning är att sätta as, as = äs, äs,
ej — med æs-, æs-, då den förra har merki, den senare trek
(= clræng). — Asfripr, L. 1549, uppfattar Noreen, Altschwed.
Gram. som Æsfrlpr utan tvingande grund, då han läser garpi,
aft med a, men Wimmer, Da. Em. I: 63, uppfattar det som
»
Asfridr, trots att han läser gæråi, æft. Här kan lämpligen
erinras därom, att Wimmer i en mängd fall normaliserar danska
runinskrifters as-, as- i hithörande personnamn äfven från
1000-talet som äsäfven i sådana namn som i fda. eljest allmänt ha
Es-, t. ex. asbiurn, asger m. fi. Man finner ock danska namn
"på 1000-talet i England som Asbeorn, Ascetel (O. Nielsen i
Blandinger I: 194 påstår med orätt, att dessa namn med
anledning af sitt as- ej kunna vara danska).
För att ett kvinnonamn Astripr funnits i fornsvenskan
talar ock den omständigheten, att ett manligt namn Aastrid
(Jonsson) finnes upptaget i Ghistaf Vasas registratur (från
Västmanland), hvilket åter stödes af ett från Värend af Hyltén-
o
Cavallius angifvet mansnamn från början af 1600-talet Astridh.
Att med Noreen (anförda tidn.-uppsats) antaga den förstnämnda
bäraren af namnet Aastricl vara "möjligen norskfödd" är
fullkomligt godtyckligt, så mycket mer som ett mansnamn Astrid
icke blifvit uppvisadt från Norge.
Om vi sålunda måste antaga, att i äldre tider, låtom oss
säga på 900- och 1000-talen och kanske något senare, icke
blott i Norge och på Island utan äfven i Sverige dubbelformer
Astripr och Æstripr funnits vid sidan af hvarandra, alldeles
som man i fornsvenskan hade vid sidan af hvarandra Asbiom
och Æsbiorn (Esbiorn), af hvilka den förra formen ännu
lefver i Dalsland, medan Esbjörn brukas i Västergötland och
annanstädes, Askil och Eskil. Asgar (Asger) och Æsger, båda
paren former lefvande i ortnamn, Asviper och Æsviper, (jfr.
Lundgren, Spår af hedn. tro, s. 3—4) 19 så må vi å andra
1 Lind, no.-isl. dopn. uppgifver för fsv. å ena sidan endast
Astridh, Asbiom, Asger, Asvidh, å andra sidan endast Æskil. Detta är
vilseledande och oriktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
