Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Läffler, L. Fr. Astrid eller Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
L. FR. LÄFFLER.
sidan erkänna, att i de förra landen den förra, i det senare
landet den senare formen blef den härskande. Hvad Sverige
särskildt -beträffar, har från den senare delen af medeltiden
ingen form af detta namn med As- blifvit uppvisad, utan
endast former som Æstrid och Estrid. Från nyare tid
(1500-och 1600-talen) ha några få Estrid blifvit antecknade.
2. I vår tid åter är förhållandet helt annorlunda.
Namnformen Eshid, förekommer ganska sällsynt, medan Astrid är
vanligare. I en namnlista, intagen i tidskriften I)e Svenska
landsmålen, Bd 6, upptagas 5 Estrid mot 18 Astrid.
Hvad har nu gjort, att namnet Astrid åter kommit till
heders i nysvenskan? Det beror på lån från isländskan,
säger professor N., eller, som han i ofvannämnda tidningsartikel
uttrycker sig, "lån från norska böcker, romaner,
konungasagor o. d." Vi vilja för vår del förklara förhållandet
sålunda: Det är en berömd historisk svensk kvinna, känd under
namnet Astrid, som helt naturligt gifvit anledning till denna
namnforms återupptagande i Sverige i nyare tider. Det är
konung Olof Skötkonungs ryktbara dotter Astrid, såsom Olof
den heliges gemål Norges drottning under detta namn, som
vi afse, henne hvars romantiska giftermål vi känna ytterst
från de norska konungasagorna, där hon också skildras som
den skönaste kvinna, som lade sina ord väl, var gladspråkig och
vänlig och gifmild och täcktes hvar människa väl, henne som
två af Islands främsta skalder besjöngo, den ene i de bevarade
brottstyckena af sin dikt prisande hennes moderskärlek till sin
styf son (sedan konung Magnus den gode), samt hennes
"djupsinnighet", den andre i svärmisk beundran för hennes skönhet
och begåfning säkerligen i än varmare ord lofsjungande henne
i en högstämd dikt. som tyvärr gått alldeles förlorad, men som
säkert närmat sig karaktären af ett kärlekskväde. då det var
helt nära att kosta sin författare lifvet på grund af den norske
kung Olofs svartsjuka. Det är denna samma Astrid, trälinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
