Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Läffler, L. Fr. Astrid eller Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRID ELLER ESTRID?
7
— kungadottern — drottningen, kring hvilkens namn i nyaste
tid en svensk skaldinna, Selma Lagerlöf, väft sagans tjusande
väfnad och spridt ökad glans.
Att denna i s&ng och saga och häfd prisade Astrids namn
af svenska mödrar tages upp och gifves åt deras barn synes
ju vara helt naturligt.
Nu har man emellertid sagt, att denna svenska
konungadotter med orätt hos oss bär namnet Astrid, att hon bör kallas
med den svenska namnformen Estrid och att det förra
namnet kommit till oss genom lån från de norska konungasagorna,
där hon helt naturligt fått den förnorskade namnformen.
Vi svara härpå, under hänvisning till hvad här förut
uppvisats, att det är fullt möjligt, att mot slutet af 900-talet eller
början af 1000-talet, då den ifrågavarande svenska
konungadottern förmodligen föddes, ett namn Astnd kunnat gifvas åt
en svensk kvinna. Vi kunna därför icke med säkerhet säga,
om den svenska konungadottern i sitt eget land kallades
Astrid eller Estrid, ehuru väl det kan medgifvas, att det
senare är något sannolikare. Men att på denna ovissa
möjlighet taga sig för att ändra namnet i vår historia synes oss
icke tillrådligt. Några historiska författare ha visserligen
företagit denna ändring. Så har namnet EstHd införts i den nyaste
svenska öfversättningen af Snorres konungasagor samt i den nya
upplagan af (illustrerad) Sveriges Historia, medan den första,
vidt spridda upplagan af samma bok (af annan författare) hade
Astrid. I den af Fridtjuv Berg utgifna "Lärobok i Sveriges
Historia för barndomsskolor" kallas kungadottern också Estrid.
Men hos våra äldre historiker, såsom Geijer, Strinnholm,
i Ekelunds, Vibergs med fleres läroböcker, i Odhners vidt spridda
läroböcker i svenska historien (bådé den större och den mindre)
kallas hon Astnd, likaså (af Noreen!) i den nya upplagan af
Nordisk Familjebok och, som nämndt, hos Selma Lagerlöf.
Sammanfatta vi nu det här sagda, finna vi, att
namnformen Astrid jämte Estrid funnits i fornsvenskan, att den
senare formen visserligen i äldre tider utträngde den förra men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>