Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Läffler, L. Fr. Astrid eller Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
L. FR. LÄFFLER.
i nyare tider varit föga bruklig, medan åter formen Astrul i
senare tider återupptagits efter en svensk historisk kvinna.
Lägga vi härtill, att efter mångas uppfattning namnet Astrid är
vackrare än Estrid, synes det icke vara anledning att motverka
eller beklaga det förra namnets seger på det senares
bekostnad. Vi se, i korthet sagdt, i bemödandet att hindra
namnformen Astrids utbredning i nysvenskan en oberättigad
språklig purism.
Då K. M:t nu infört Astrid i st. f. Estrid, kan man säga,
att sanktion endast gifvits åt ett bestående förhållande:
namnformen Astrids föredragande framför Estrid.
Om det i vår nya namnlängd i almanackan hade
veder-tagits — såsom lämpligen kunnat ske, då därigenom plats
blifvit för ett antal nya namn — att sätta dubbelformer af
ett namn på samma dag, t. ex. Birger och Börje, Katarina
och Karin, Margareta och Märta, Nikolaus och Nils, Petrus
och Per, Töre och Ture m. fi., i st. f., såsom nu skett, på
olika dagar, så hade visserligen Estrid bort jämte Astrid få
plats i almanackan. Vi tillägga, att dubbelformer som Birger
—Börje förhålla sig till hvarandra ungefär som Astrid—Estrid,
i det att Birger af historiska skäl återupptagits, medan Börje
länge var den lefvande formen, som i nyare tid fått stå efter
för den liksom förnämligare formen Birger.
3. I samband med föregående undersökning vilja vi
nämna några ord om den uppgift, som nyligen gått genom
pressen, att två svenska drottningar skulle ha burit namnet
Estrid. Vore detta riktigt, skulle det väl af många anses
väga i vågskålen till förmån för bevarande af namnformen Estrid.
Den nämnda uppgiften är hämtad från Nordisk
Familjebok, l:a uppl., där man finner följande meddeladt om dessa
svenska drottningar: "1. Estrid, Olof Skötkonungs gemål, skall
hafva tillhört en förnäm irländsk ätt och var moder till Anund
Jacob och Ingegärd. 2. Estrid, Emund (rammals gemål, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
