Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Läffler, L. Fr. Astrid eller Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ASTRID ELLER ESTRID?
9
Nials dotter från Halogaland i Norge". Af dessa b&da
föregifna svenska drottningar är emellertid den sista alldeles
apokryfisk och äfven den första rätt tvifvelaktig.
Hvad Olof Skötkonungs gemål Estrid beträffar, så
nämnes hon såsom sådan visserligen i två gamla källor, nämligen
Adam af Bremen och den legendariska Olafssagan, hvilken
senare källas uppgift troligen ytterst är hämtad från den förra.
Mäster Adam säger den svenske konung Olofs drottning,
modern till Anund Jakob och Ingegärd, vara "en slavisk prinsessa
Estrid af Obotriternas stam" och i den nämnda norska källan
nämnes hon Astrid af vendisk börd.
Denna uppgifts riktighet betviflas emellertid af flere de
främste nyare forskare. Redan Munch har framhållit, att den
strider mot hvad som säges i konungasagorna, att drottningens
och konung Olofs son Anund Jakob var "svensk i all sin ätt",
medan dennes halfbroder Emund säges vara "halft vendisk".
Adam af Bremen har därför sannolikt förväxlat konung Olof
Skötkonungs gemål med hans frilla Edla, som var dotter till
en jarl af Vendland och blifvit härtagen och därför kallades
konungens trälkvinna samt med honom blef moder till
sedermera konung Emund gammal och sedermera Norges
drottning Astrid. Då uppgiften om drottningens härkomst är
oriktig, är namnet ej heller att lita på. Flere af våra främsta
historiker låta därför konungens gemål vara okänd. Odhner
i nyaste upplagan af sin större lärobok låter visserligen Estrid
vara Olof Skötkonungs andra gemål och Edla hans första,
men detta är godtyckliga antaganden. - - Uppgiften om
drottningens irländska börd är alldeles gripen ur luften.
Hvad den andra uppgifna svenska drottningen Estrid,
Emund Gammals föregifna gemål, beträffar, så förhåller sig
därmed på följande sätt.
Jarlen Stenkil, som efter Edmund Grammals död blef
konung af Sverige, hade för sin upphöjelse att tacka sin
skyld-skap med det gamla konungahuset. I det ryktbara kapitlet
svensk fornhistoria, som finnes inflickadt i den isländska Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
