Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
OLOF ÖSTERGREN.
i Lärorik är förf:s skildring af hur han i anslutning till
Osthoff och Gröber sökte företa en stilistisk undersökning af
Benvenuto Cellinis "Vita". Gröber särskilde två
hufvudtenden-ser vid bildningen af syntaktiska grupper: "die
verstandes-mäszig-objektive" och "die gefühlsmäszig-subjektive". Voszler
gick nu så tillväga, att han hvar för sig uttog periodbyggnad,
ordställning, pleonasmer, ellipser o. s. v. och återförde hvart
och ett på en psykisk "radix". Men därvid kom den estetiska
eller psykologiska tolkningen till korta. Stilens finare nyanser
gingo förlorade, i det att allting återfördes på endast de två
hufvudarterna "verstandesmäszig" och "gefühlsmäszig", hvilka
.till på köpet sattes i orsakssammanhang den förra med Cellinis
analytisk-logiska intellekt, den senare med hans
syntetiskkonstnärliga, liksom om det hade funnits två till sitt väsen
skilda slag af språk: det logiska och det konstnärliga.
Nej den speciella stilundersökningen bör, säger Voszler,
jämföra konstverket blott med sig själft, söka få fram alla
karaktäristiska smådrag, alla mellanliggande grader, i det den
utgår från den isolerade individens andliga fysionomi. Den
nya kritiska estetiken söker lefva sig in i diktarens intuitioner
genom medvetet pånyttskapande (Nachschöpfen) af hans
konstverk, och vill visa när och hvarför han råkat i strid med sin
egen intuition.
Hur ställa sig då Voszlers teorier i förhållande till
betydelseläran? Man kan aldrig behandla ett ords
betydelseskiftningar, säger han, utan att ta hänsyn till sammanhanget,
och så fort man vill förklara den "usuella" betydelsen ur den
"ockasionella" är redan bandet knutet mellan betydelseläran
och stilistiken. De gängse logiska indelningarna i t. ex. 1)
Bedeutungsverengerung, 2) Bedeutungsübertragung och 3)
Be-dentungserweiterung tror V. ej på. Utvecklingen
hostis-främ-ling > hostis-fiende kan ses från alla tre synpunkterna: 1)
hållanden inom den franska syntaxen och äfven vunnit efterföljare.
Men det vore tid på, säger han, att utsträcka detta betraktelsesätt
äfven till formlära och ljudlära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
