Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
OLOF ÖSTERGREN.
språk utan också sitt eget modersmål, om vi också icke, på
grund af bristfälliga iakttagelser, percipiera alla förändringar.
Alltså: all utveckling beror på individuellt initiativ, öfverallt är
friheten. icke lagbundenheten. det andliga lifvets princip.
Bindeledet mellan stilistiken och ljudläran blir enligt
Voszler accenten. Och märk! om två ordaccenter täfla om
herraväldet, segrar den som har betydelsebetoningen på sin
sida. Ja, accenten är rent af detsamma som betydelsen. Tänk
på den italienske skådespelarn, som räknade upp grundtalen
från 1—100 med en sådan accent, att åhörarna fullkomligt
glömde bort deras vanliga betydelse och i stället trodde sig
höra en mördare i förtviflan och ånger öfver sin ogärning.
Accenten hade förlänat de torra talen den mäktigaste betydelse.
Ju intimare tankesammanhanget är, dess större blir
förlusten af ordaccent. Lat. recipere > fr. receivre, men recipere
habeo > recevrai; ocli på samma sätt amare habeo > ital. amerö.
sällan amarö. *andare habeo > andrb, sällan andero. I
spanskan däremot ger vendere habeo > venderé, sällan
vendréfabu-lare habeo > hablavé, sällan hablere’, recipere habeo > recibire\
och detta oaktadt de spanska förtoniga vokalerna bruka
försvinna» Man kan alltså anta, att i spanskan den syntaktiska
förbindelsen af infinitiv + habeo var slakare än i franskan och
italienskan. Och i själfva verket finner man också att i
forn-spanskan beståndsdelarne ännu kunna skiljas åt, det kan där
heta amar-te-hé jämte te amare’.
Sats- eller betydelseaccenten faller emellertid i sin tur
till föga för den retoriska eller stilistiska accenten, (‡. v. s. de
konstnärliga intuitionerna. Det ital. bei giorni för belli giorni
förklaras närmast satsfonetiskt ur betydelseaccenten, men när
den retoriska accenten kommer till, kan ubelli" återinsättas:
"Voi mi avete amareggiato i piil belli giorni della mia
giovi-nezza!u
Har man erkänt den stilistiska accentens betydelse, följa
däraf viktiga konsekvenser. Stil var individuellt språkbruk.
Den stilistiska accenten växlar från individ till individ. En stil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
