Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
OLOF ÖSTERGREN.
under det Schiller till precis samma ticktack skrifver sitt döfva:
Von dem Dome
Schwer und bang
Tönt die Glocke
Grabgesang.
Den väldiga skillnaden ligger ej i det mätbara schemat, utan
i den omätbara andliga intuitionen.
Försök till en idealistisk behandling af rytm och rim
föreligga här och hvar; särskildt ha åtskilliga litteraturhistorici måst
ta sin tillflykt till ett stilistiskt betraktelsesätt. Bland språkliga
försök nämner han M. Grammonts studie "Le vers fran^ais"1
samt sin egen "Stil, Rhytmus und Reim in ihrer
Wechsel-wirkung bei Petrarca und Leopardi"2.
Efter dessa i viss mån förberedande resonemanger
lämnar Voszler så i sitt sista kapitel en redogörelse för sitt
idealistiska system. Grundsatsen förblir: Hvarje språkligt uttryck
skall såsom fri och individuell skapelse förklaras ur de talande
individemas individuella intuitioner. Men gentemot dessa står,
som redan förut påpekats, en hämmande kraft, passiviteten.
"das Defizit in der Sprachbegabung, die Grenze der
geisti-gen Individualität", och denna ger upphof till de språkliga
konventionerna, språkgemenskapen och språkreglerna. Ett
språkligt uttryck uppstår individuellt, men det upptas i det
gemensamma språket — antingen tanklöst och passivt eller
ock med modifikationer — genom samverkan. På två sätt
måste sålunda språket behandlas nämligen rent estetiskt och
estetiskt-evolutionistiskt 1. utvecklingshistoriskt (med en term från
Voszlers senare bok, som ersätter hans gamla term
estetiskt-historiskt). Det första behandlingssättet måste bli
monogra-fiskt, här får man undersöka de särskilda uttrycksformerna
hvar för sig med afseende på deras säregna, individuella
innehåll. När det gäller "utvecklingen" åter, får man samman-
1 ßevue des langues romanes, 1903 och 1904.
2 Miscellanea ^ in onore di A. Graf, Bergamo 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
