Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT 8YSTEM I DEN TYSKA SPRÅKVETENSKAPEN.
33
drin, som börjar doft med en tung stafvelse (seule), därpå löper
fram öfver sju nästan obetonade stafvelser — till och med
tonen framför cäsuren (secret) undertryckes — men på tredje
stafvelsen af andra halfversen (foule) brister ändtligen hatets
eldblixt fram, och de tre sista orden följa därpå som ett hastigt
åsksmatter. Nästa vers, ännu orolig efter utbrottet {vains, préfère),
betecknar återgången, och den följande är åter fullt rationell.
Af en sådan snabb och nästan våldsam växling mellan
rationella och irrationella versgrupper, som har sin grund i den
dramatiska lifligheten i Esthers bön, finner Voszler inga spår
i Tartuffes tal. Af sinnliga begär och kall beräkning väfves
här en fin språkväfnad, alla motsatser söker han utplåna, alla
kontraster vill han fördölja. Så rör han sig i dunkel och
dimma mellan sin viljas syndiga afsikter och sitt handlandes
heliga medel. Beslöjade äro därför också rytmmotsatserna i
hans tal, de rationella verserna uppträda snarare sporadiskt än
gruppvis. Ja, egentligen finns det strängt taget hvarken
rationella eller irrationella rytmer. Endast mot midten, där den
cyniska lidelsen bryter fram utan hölje, må man lägga märke
till, att en rationell vers plötsligt aflöses af en irrationell:
/
1’ineffable douceur
For$a la résistance oü s’obstinait mon coeur:
Elle surmonta tout, jeünes, prières, lannes.
Ja, det irrationella elementet kan här till och med
stegras genom undertryckande af de stumma e’na och synalephe
på ’prières’, hvarigenom versen blir fullständigt förstörd.
’Lar-mes’ behöfver ej ens rimma på det följande ’charmes’ utan
kan sluta enstafvigt. Tartuffe har låtit masken falla, och så
kan också talet kasta versen.
Accenten är för Voszler det viktigaste, och han erkänner
strängt taget ingen annan accent än den konstnärliga. All
ljudlära beror på estetisk accentlära. I det man nu öfvergår
från att betrakta språkljuden till att betrakta språkets
syntaktiska gestaltning, kommer man till stilläran. Stiländring
Språk och Stil. VI. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
