Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT 8YSTEM I DEN TYSKA SPRÅKVETENSKAPEN. 35
dana undersökningar är det vi behöfva för att göra
litteraturläsningen fruktbringande och stärka ungdomens kärlek till det
nationella. Vi ha alltför länge låtit vårt klassiska guld ligga
omyntadt i källrarna, må det nu präglas och utsläppas i
folkets händer, låt oss söka väcka en lefvande kärlek till språket
och diktningen, en kärlek som knyter fast ej blott vid
bokstäfver och ljudvärden, årtal och lefnadsdata, utan ständigt
och städse har till närmaste mål och sikte, till reell
utgångspunkt personligheten, anden, viljan, människan! Forskarens
arbete går ofta i mörker, han gräfver i mull och glömmer
sig stundom däri, men gnistan som ledde och lyste hans
ungdoms första kraftfulla tag skall aldrig släckas i mörkret, det
gäller blott att låta ögonen se.
Och härmed ha vi nått till slutet af språkvetenskapens
första hufvuddel: die Sprache als Schöpfung. Vid behandlingen
af den andra: Die Sprache als Entwicklung, möter oss genast
en svårighet. Hvarifrån kommer språkmaterialet? Hvem
lämnar individen byggnadsstenarna till hans konstverk?
Naturligen de andra individerna, traditionen, den språkliga miljön.
Men denna är ju = summan af de enskilda, och sålunda finna
vi här på nytt samma circulus som förr. För att komma ut
ur denna, har man antagit, att ordmaterialet uppstått ej ur en
enhet, utan ur en tvåhet, att det ursprungligen är dialog,
eller med Wundts och Wechslers term "socialpsykiskt fenomen".
Mot denna åsikt talar först och främst ett ofrånkomligt
faktum: monologen. Och monologer äro i själfva verket alla
stora konstverk, ty en konstnär som vid diktandet ständigt har
publiken för ögonen såsom ett regulativ för sin konst, hör
icke till de gudabenådade. Men hur tänker man sig nu
språket såsom uppkommet genom "Wechselverkehr" ? Det finns,
säger Wundt, två märkestecken på hvilka vi kunna skilja det
"gemensamt" tillkomna från en individuell skapelse: 1) man kan
icke återföra det på bestämda individer, 2) man kan däri
urskilja vissa allmängiltiga utvecklingslagar. Folkpsykologin skulle
alltså ha till föremål: 1) Bestämmande och förklaring af växel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
