- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjette årgången. 1906 /
36

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

OLOF ÖSTERGREN.

verkningarna mellan individen ocli samhället eller individerna
sins emellan, 2) utfinnande af de lagar som reglera dessa
växelverkningar. Alltså precis som i fysiken: två krafter
träffas under en bestämd vinkel, förena sig och verka vidare i en
ny riktning. Folkpsykologin skulle alltså förhålla sig till
språkvetenskapen ungefär som fysiken till naturhistorien.

Men, säger Voszler, "Leider fehlt dieser kunstreichen
Konstruktion des Begriffs der Völkerpsychologie äller und jeder
Untergrund. Sie ist empirisch überflüssig und
erkenntnistheo-retisch falsch". Kunskapsteoretiskt falsk därför, att öfver hela
området för de s. k. "Greisteswissenschaften" all växelverkan
pä samma gäng är utvecklingshistoria. uDie Geisteswissenschaft
enthält und setzt tiberall schön den Begriff der Entelechie
voraus." Den som rent historiskt sysslar med
utvecklingshistoria har alltså redan både utvecklingslag och växelverkan
på hand, och folkpsykologin blir — empiriskt öfverflödig.

Några praktiska exempel! Voszlers familj bildar en liten
italiensk språkö midt i tyska riket. Hans små barn bruka
envist formen piangio i stället för piango, naturligen därför att.
föräldrarna sällan ha skäl att använda de velara formerna
piangoj piangono, pianga (jag gråter, de gråta o. s. v.), men
däremot ofta säga perchè piangi? (hvarför gråter du?), non
piangere! (inte gråta!) o. d. Egendomligare är ett annat fall.
Ett af barnen, som gärna talar om det förflutna, använder ofta
formen ti ricordevi? i stället för ti ricordi? Det vore omöjligt
att inse orsaken, om ej Voszler observerat, att modern brukade
inleda sina samtal med barnet om det förflutna med frågorna:
Ti ricordi come facevi al nonno? Che facevi? Ti ricordi?
Hvartill behöfs i dessa fall folkpsykologin? Materialet
stammar från föräldrarna, den nya formen från barnen. Och om
nu föräldrarna (på lek) bruka samma former, då är också
växelverkan färdig.

Ett synnerligen intressant försök att rent historiskt, utan
hjälp af folkpsykologi eller psykologi, utfinna de individuella
variationerna och växel verkningarna inom ett väl afgränsadt språkom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1906/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free