Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Hesselman, Bengt. Om e- och ä-ljuden i uppländskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
BENGT HESSELMAN.
I Sunilen af J. Buræus (Agrivillensis) har jag antecknat
s. 20 op och nädher, 27 nädhan, 56 hättan biten, 61 rämna
(och remna1), 66 vätta veta (jämte vetta? t. ex. s. 551), 67
läghat (och leghat1) legat, 69 sädhan.
Enligt N. Beckman skrifver samme Buræus i "Den
Svenska ABC Boken" 1624 nädhär ’neder’ och lävva lefva.
T. o. m. Aurivillius kan i ett enstaka exempel (som är
mycket ovanligt i skrift!) låta undfalla sig ett uppländskt ä:
gräppan handtag (Cogitationes s. 108, påpekadt af mig i Nord.
stud. sid. 392)2.
Jag tänker mig saken så, att uppsaliensarne på
Auri-villii tid (eller kanske förr) blifvit medvetna om den lokala
karaktären af sitt ä-ljud i dylika fall och sökt undvika det i
tal till främlingar — och framför allt i skrift.
Hofs uppgifter komma öfverens med detta: Dial. s.
132: ’Vulgus Upland, täll & tä giäwess (till skänks) solet
dicere’; s. 290 f.: ’Vulgari sermone hodie Sveci qvoqve te
pro till dicunt, & plebs uplandica tä\
I den följande utvecklingen, fram till vår tid, ha i det
stora hela de normalsvenska c-formerna i skriftspråket utträngt
ä-formerna. Men i vissa enstaka ord har det uppländska ä
kunnat hålla sig vid sidan af e och undantagsvis tar det t. o. m.
öfverhanden.
I ett ord: vän fsv. vin har ä redan mycket tidigt (i
fornsvenskan) fått fäste i skrift och har nu alldeles utträngt det
nyl. jäil (Pyttis). tiera ’tjära’ kan motsvara nyuppl. tiera, jf. Schr.
bietzl betsel. Om Grips öfriga exempel s. 8 f., jfr Pret. 115 f. och nedan.
1 Buræus kan skrifva e också i ä-gruppens ord: t. ex. benkiar
45, (men bänken 64), fiet 20, vexa 69. Detta är snarast vanlig
1600-talsortografi.
2 Några strödda exempel: C. C:son Gyllenhielms Anteckningar
(Hist. Handl. XX) s. 317: skiäpp skepp (eljes vanligen skipp hos G.),
O. Rudbeck d. ä:s Bref (utg. af Annerstedt) s. 224 Wännegarn (302
Wennegaren) Vängarn, (fsv. Vinagarna), 274 förnätter, 308 ögonskänligen
348 vätta veta (vanligen vetta), 390 wäderfaras, Columbus*
Ordeskötsel s. 4: båtarne bitarne; Israel Holmström (Noreen-Meyers Valda
stycken) s. 205, 15: wäck, 33, Si: seeder (rim: städer). Möjligen få.
redan vissa fornsvenska exempel föras hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
