Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Geete, Robert. En- i sammansättning med neutra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
kOBERT GEETE.
bladstryck’ är utfördt i blott ett enda exemplar och alltså är
ett unikt blad. Ett sådant tryckalster kunde med skäl kallas
ett ettbladstryck, eftersom däraf ej existerar mer än ett enda
aftryck, ehuruväl man, utan att rubba dess rent typografiska
karaktär, godt kunnat taga hundratals exemplar. Man finner
äfven här samma skarpa motsättning mellan det väsentliga (i
erøbladstryck) och det tillfälliga (i ettbladstryck), som vi förut
funnit i grupperna enårig—ettårig, enrummig—ettrummig och
enbladig—ettbladig (om växter).
Jag har varit något, kanske för mycket vidlyftig vid
behandlingen af frågan huruvida formen ettbladstryck vore
språkligt riktig såsom benämning för det slags tryckalster,
som "Föreningen för bokhandtverk" publicerat prof af*; men
det har synts mig vara af ej så liten vikt, att då ett i vårt
språk nytt ord sättes i omlopp, det från början må få en, så
vidt möjligt språkriktig form. Ordet ettbladstryck är ej ännu
årsgammalt hos oss, och man kan ej önska det något bättre
öde än att det måtte skördas i sin späda ålder och ersättas
af sin mera välbildade och lifskraftige broder enbladstrycket.
Från samma synpunkt som det senast nämnda ordet,
ettbladstryck, kritiserats, kunde äfven ett och annat vara att
säga om riktigheten af några andra uttryck, som på senaste
tiden visat sig både i den offentliga diskussionen och i pressen.
Så har t. ex. det Staaffska regeringsförslaget i rösträttsfrågan,
som nu är under behandling i riksdagen, gifvit anledning till
nybildningar i vårt språk af det slag som här sysselsätter
oss. Det talas och skrifves nu mycket om ’enmansvalkretsar’
och för att beteckna det system, som räknar uteslutande med
sådana slags valkretsar, har man gjort det fruktansvärdt
långrandiga ordet enmansvalkretssystem. Det synes här
oundgängligen nödvändigt att skaffa sig ett kortare och mera
lätt-handterligt uttryck för ifrågavarande begrepp, och såsom ett
lämpligt sådant erbjuder sig ordet envals-system, hvarvid man
bör akta sig för den för mången troligen mera lockande formen
ettvals-system. ’Envals-system’ vore alltså ett system, till hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
