Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Geete, Robert. En- i sammansättning med neutra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
kOBERT GEETE.
är att uppfatta som neutr. af kardinaltalet en (i motsats till
2, 3 o. s. v.). Dalin har vidare riktigt enkönad ell. enkönig
(om en blomma, som har antingen endast ståndare ell. endast
pistiller), enparig om en växts bladställning (’enpariga blad’),
enrummig (likaså om växter), enskalig (i uttr. ’enskaligt
frö-gömme’), enskiftesbruk och ensädesbruk. Vid sidan af enögd
har han äfven enörig, med förklaringen: "som mistat ena örat
(både om mskor och om kärl med öron, det senare dock oftast
förekommande)". Hvad definitionens formulering angår, kan
anmärkas att det ej är det mistade örat, utan det kvarsittande,
som gifvit anledning till ordet, för att ej tala om, att det
gifves enöriga föremål som aldrig haft mer än ett öra.
Beträffande de två senaste orden (enögd o. enörig) kan
det tyckas som om de utgjorde undantag från den här förut
förfäktade regeln, och att man här närmast skulle vänta sig
att finna en användning för räkneordet en (i motsats till 2):
enögd, ’en som har blott ett öga* (och ej två), alltså uttryckande
en bestämning som ej är grund väsentlig, utan blott accidentell.
— Ja, obestridligt är visserligen, att det måste anses som en
tillfällig egenskap att ha ett öga i st. f. normala två, och att
man därför skulle väntat sig att språkkänslan fastslagit formen
ettögd såsom den riktiga, men usus går här i en annan
riktning, och faktum står fast, att ordet från äldsta tid hetat
enöghdher (t. ex. i MB, GO och Lg 3 m. fi. st.). För att
förklara detta förhållande, har man möjligen att bygga på
följande tankegång: den som mistat sitt ena öga, får aldrig
igen det, hvadan egenskapen att ha blott ett öga blir i viss
mån väsentlig; enögdheten kommer så att säga att tillhöra
den därmed behäftades konstitution ss. något karaktäristiskt.
Svårare är det då att förklara den tanke som ligger till
grund för orden enörig, enörad, när det gäller kärl med blott
ett öra. Huruvida ett enöradt kärl skulle alldeles förlora sin
grundkaraktär om det försåges med ännu ett öra, skall jag
inte försöka afgöra. Det är väl ej heller otroligt att former
som ettörig, ettörad kunna vara i bruk. Hvad däremot en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
