Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Belfrage, Sixten. Om attributiva bestämningars anslutning till förleden i sammansatta substantiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om ATTRIBüTIVA bestämningars anslutning etc. 103
vande, samt att vår analyserande tankeverksamhet ofta hotar
att snedvrida vårt språkliga omdöme, äro svårigheter, som
ligga i sakens natur, men som icke få rubba vårt förtroende
till förfaringssättet. Välja vi alltså vår språkliga instinkt till
domare och jämföra uttrycken en svart sidenklänning och en
röd vinbärsbuske, slår det oss genast, att här föreligger en
skillnad mellan de båda attributens förhållande till
hufvudordet Svart föra vi obetingadt till hela det sammansatta
ordet sidenklänning, under det att attributet röd ej låter
behandla sig på samma sätt utan blott bestämmer förleden i
sammansättningen. Att detta utslag icke meddelas af vår
tanke utan af vår språkkänsla, visas däraf, att en svart
sidenklädning i själfva verket är en klädning af svart siden
liksom en röd vinbärsbuske är en buske, som bär röda vinbär.
Men trots detta torde för vårt språkliga omdöme en svart
sidenklänning stå på samma nivå som en svart barettfjäder.
Vår språkkänsla har nämligen så analogiserats in att föra den
attributiva bestämningen till sammansättningen i dess helhet,
att den gör det äfven då förleden är det förhärskande
elementet — och det är den ganska ofta som vi ofvan
påpekat — och i första hand föremål för bestämningen.
Det sammansatta ordets beskaffenhet kan härvidlag
stundom spela en viss roll. Ar sammansättningen vanlig och dess
leder sålunda fast hopsvetsade, har attributet mindre förmåga
att tränga sig emellan dem och för egen del ockupera
förleden, under det att motsatsen äger rum vid löst
sammanfogade leder. Talade man icke i våra dagar så mycket om
rösträttsreformer, skulle kanské uttrycket kommunal
rösträttsreform ej kännas så pass enhetligt som det gör. Nu ställes
också uttrycket ofta i motsats mot politisk rösträttsreformt och
en sådan attributernas motsatsställning bidrar till att verka
normal anslutning. Äfven den kvinnliga rösträttsrörelsen har
på sistone tagit så stora steg framåt, att uttrycket ett
kvinnligt rösträttsmöte ej verkar i någon högre grad irriterande på
språkkänslan, men säkert är att det ej är synnerligen länge sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
