Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Belfrage, Sixten. Om attributiva bestämningars anslutning till förleden i sammansatta substantiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ATTRIBUTIVT BE8TÄMNINGAR8 AN8LUTNING ETC. 111
I kokböcker och dylika arbeten få recepten, när så behöfves,
utgöra ledtråden. Innebörden af benämningen "Kokt rödt
(svart) vinbärsgelé (Hemmets kokbok s. 350) förstår man lätt
nog, men det är icke allom gifvet att veta att "Söt
Mjölk-sås" (G. Björklund Kokbok, 1857 s. 59) icke utmärker sig
genom sin sötma utan har sitt namn från sin viktigaste
beståndsdel, söt mjölk. "Blandad krusbärss&it" (Hemmets
kokbok s. 360), kunde möjligen också missförstås: det är icke
saften, som är blandad, utan krusbären. — En mycket
sammandragen konstruktion, som till sin förklaring väl behöfver
både tankesammanhangets och historiens vägledning är "Karl
X:s europeiska stormaktsidèev" (Strindberg Jäsningstiden s. 7).
Äfven i talspråket är sammanhanget ofta den
bestämmande faktorn. "Nordiska seminarienycklar" och "nordiska
seminarieuppsatser" kan man förstå, om man något känner
till språkstudierna vid universiteten, likaledes "lefvande
språk-karl", och uppfattningen af ett "krulligt Mr synonym" blir nog
både munter och korrekt, men man behöfver se eller höra
talas om Uppsala studentkårs lilla standar för att veta hvem
"den lilla standarbårsLren" är. Att taga reda på "den varma
fcrödknifven" möter också svårigheter för den som ej varit
med vid föregående bak.
Någon gång kan vår uppfattning af ett uttryck bero
på vår åsikt om dess reella innebörd. Titeln på Viktor
Rydbergs arbete "Fädernas gudasaga" kan, allteftersom vi låta
Rydberg berätta den gudasaga, våra förfäder ägde, eller den
saga om fädernas gudar, som vi äga, föras till den ena eller
andra gruppen. Omvändt kan vår kännedom om
förledsanslutningens förekomst någon gång inverka på vår
uppfattning af ett uttryck. I Svenska Akademiens Handlingar fr.
1886 Xni förekommer ett versifieradt tal af Wirsén, där det
bland annat heter, att Wikners panna bår "en ansträngd
tankeskärpas fåror". I en recension har Ruben G:son Berg
påpekat, att detta uttryck gåfve en dålig föreställning om
epiteton ornans och påminde om sådana kuriositeter som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
