Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Belfrage, Sixten. Om attributiva bestämningars anslutning till förleden i sammansatta substantiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ATTRIBUTIVT BE8TÄMNINGAR8 AN8LUTNING ETC. 113
skan, — ett godt exempel är "brukets närbelägenhet till
Stockholm" (H. Sätherberg Lefnadsminnen s. 42) — den förra
kategorien är däremot sparsamt representerad. Genom den
konkretisering, som sammansättningen undergår genom inverkan
af prepositionsattributet, kännas nämligen uttryck af typen
"spårvägsfrågan i Uppsala", "sömmerskekonflikten i
Centralpalatset" tämligen enhetliga. Förledsanslutning kan möjligen
spåras i det drastiska " Golfirkga.ii i Sigtuna kyrka" (Upsala
16. 5. 05) och i Runebergs "Din härskarr&tt på Salamis
erkänner jag" (Kung. på Salamis II: 9). I en dödsannons lär
«n gång titeln "fø/øardeskorpralsänkan till hästu figurerat.
Ofvan har antydts, att förleden kan inverka på
sap-mansättningens prepositionella konstruktion. Man kan äfVen
konstatera ett visst inbördes förhållande mellan förleden och
Adjektivattributet utan att därför behöfva antaga
förledsanslutning. Vid skapandet af ett uttryck kan nämligen förleden i
så måtto verka bestämmande, att ett för förleden karaktäristiskt
adjektiv väljes till attribut åt sammansättningen i dess helhet.
Såsom exempel kunna anföras: "för fullt ångtryck" (Levertin
Småmynt s. 104 o. 147), "bruten ut ur ädelt marmorbrott"
(Wirsén Visor, romanser och ballader s. 129), "sin timliga
lifslängd" (Erik Björkman Beowulf i Världslitteraturen utg. af
Schück II: 478), "ljusets borna riddarevakt" (Bååth Vid
all-farväg s. 35) "boren kungatanke" (Lybeck Dikter 3 saml. s.
95), "ett sväfvande fjärilslif" (Bremer Grannarne, 1869 s.
114), "i djupa aftonväkten" (C. D. W. i V. L. 21. 4. 05),
"djup känsloglöd" (Warburg Sv. Litt.-historia i smdr. 111.
uppl. s. 184), "Tvärtom har det muntliga och lefvande ordet
mer lifskraft ... än det döda bokstafsordet" (E-f-t. Dons
framställning af den Boströmska filosofien Ups. 1875 s. 83),
"djup sorgdräkt" (Benedictsson Från Skåne s. 4). Det sista
uttrycket kan också betraktas som en försvagad
förledsanslutning, ty redan Bellman har i sitt första utkast till Bacchi
tempel: "Med svarta sorgeprål i djupa sorgdräkter", hvilket
vid utgifvandet ändrades till dét från denna synpunkt nästan
Språk och Stil VI. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
