Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. En nysvensk diminutivbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NY8VEN8K DIMINUTIVBILDNING.
119
i Stockholm förekommande ankunge, som diminutiv till anka i
betydelsen tidningsanka, ett ord som emellertid inte behöfver
vara bildadt med denna ändelse, utan endast ha fått en ny
betydelse jämte den zoologiska, sedan anka fått sin
tidningssatiriska.
I en grupp kan man vidare sammanställa sådana ord,
som beteckna så att säga kollektivtilldragelser, sådana som
dessa konfliktunge Hufvudstadsbladet 19/« 1904; det allmänt
gängse ordet panikunge \ "En strejkunge utbröt härom dagen vid
Gryt" Soc. 10/2 1906; Dag. Nyh. 27/5 1906. Likaledes höra
hit ord som tyfoidfeberunge (sagdt af Stockholmsläkare 1892);
"Det vore synd att påstå, att han [Temptander] i ord och
handling röjt någon större belåtenhet att på sina breda skuldror
ha till alla der placerade stora frågor fått äfven en liten
teaterfrågunge" E. Thyselius i Ur dagens krönika 1887, sid.
51. Ur talspråket har jag antecknat sammanstötningsunge i
betydelsen: smågruff, samt eldsvådeunge med den ungefärliga
betydelsen: eldsvådetillbud. Möjligheterna för vidare
utbredning synas ganska stora. Bland de yngsta exemplen äro
nämligen så olika som dessa: "då han lycktat(!) sina ord,
startade ett par personer en liten applådunge". Dagens
Nyheter 20/3 1906; "Jag hade tänkt bo kvar i den lilla
våningsungen till döddagar" Dan, Till Tant och fosterlandet 99;
hyacintunge i betydelsen en liten hyacintklase från lökens andra
blomningsår har jag ur talspråk jämte det lustiga handungarna
(= händer på små barn) och det tidsmässiga bankettunge (1906).
Vid sidan af dessa diminutiver står som bekant en mängd
ord, som verkligen betyda unge i någon af dess skiftande
bemärkelser, såsom hjärtunge, smekunge, sötunge m. fi. och
till hvilka naturligtvis äfven hör ett sådant exempel som:
"det var ingenting ovanligt på Askelöfs bord de dagar han
’födt en Minervaunge till verlden’" P. G. Ahnfelt I: 313.
Men naturligtvis nalkas alla dessa bildningar hvarann tämligen
nära; ordet fattas i ett sammanhang mer som diminutiv, i ett
annat mer som ättling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
