Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Berg, Ruben G:son. Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaviansk fraseologi och tegnérs svea.
133
Tegnér återupprepar dem, dels i 44Ur ett skaldebref"
(Jubel-festuppl. I: 389):
en djerf titanisk tropp
uppstaplat Pelion på branterna af Ossa
dels i "Resignationen":
Titaner reste sig ocli Pelion på Ossa
de staplade med trotsigt hopp.
Jämför äfven N. L. Sjöberg, Skaldestycken2, sid. 10.
Äfven till "skuggan af dalen" finnas frändskaper. 1
Stenhammars nyssnämnda grafsång läses "en silfverhårig vän
i skuggan gömd af våra dalar". — J. Tengström skref 1794:
"nöjd att i däldens skugga~ roa mig själf med skaldens lyra",
o. s. v. Likartade äro sådana uttryck som hos Oxenstierna (I: 335):
I skuggan af dén natt som kring er vagga låg
och hos Isak Reinhold Blom
I skuggan af det lugn, der lyckligt undangömd
Jag sorgfri lefva vill och jordas oberömd.
Rad 4. Smickrets röst var också en fast ordfogning, se
t. d. Stenhammars "Skaldestycke om religionens nödvändighet":
"hvad ~ tystar smickrets röst", Gyllenborgs: "att strida Mot
smickrets falska röst" (S. A. H. I: 295) och Leopolds
"Smickrets fala röst" (i Häfdernas röst).
Rad 5 och 6.
En annan sjunge fritt till våra tiders heder
om våra nya ljus och våra milda seder
kunna möjligen åsyfta ett par rader i Valerius Uppfostraren:
Välan, hon [människan] tälje då, med hvilka bättre dygder,
hvad nya ljus hon kom igen till våra bygder.
Rad 7. I yppig hvilas famn . . . Jämför t. d. Clewberg i
Promotionsdikten 1775 (omarbetad i Vitterhetsnöjen): "hvilans
ljufva famn".
Rad 20. Talet om att svenska folket
en knapp och oviss skörd från frusen torfva skär
har åtskilliga paralleller; jag anför endast Nils Lorenz Sjöbergs:
Och våra frusna fält en tarflig föda räcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
