- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjette årgången. 1906 /
134

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Berg, Ruben G:son. Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

ruben g:son berg.

Att äfven de svenska bergen voro frusna hade Tegnér
framhållit i "Till min hembygd":

Hvad fröjd min barndom fann bland dina frusna fjällar;
det var också tidsmässigt; jämför Bloms "Svenska fjällens
frusna grunder" (Saml. arb. 46). Både fjäll och fält
sammanfattas i Silverstolpes uttryck: "Göters frusna bygd".

Rad 21. Att vårt folk är strödt kring polens ring, är en
föreställning, som också förekommer i flera fasoneringar;
Leopolds Odén talar sålunda om landet vid polens öde krets: att
det är nattbetäckt (rad 22), innehåller samma uppfattning, som
möter i Leopolds skaldebref till hertigen-regenten (Saml. skr.
ni: 171): "Jag ser ett land, af solen glömdt".

Rad 27. Glömskt af fädrens lag; jämför Leopolds Sång

öfver sjöslaget vid Högland, där det heter om Katarina at

Ryssland, att hon trodde Gustaf m

glömsk af fädrens lag
att stupa eller vinna.

De i raderna 25—28 förekommande uttrycken tomma
njutningar ~ som suga landets merg ocli Du härmar ~ all Söderns
veklighet äga en motsvarighet i David Aspelins "Svenska
folket" (1806), som äfven hänvisar söderut:

En veklig vind från Södern kom,
som trängt till sjelfva mergen.

Rad 28. Att Sverige saknar dess [Söderns] behag var ett
stående gustavianskt tema. Jfr t. d. hos Blom (Saml. Skr.
34): "annan sol ~ I Söderns själar gjuter in En bildning
mera rik och känslor mera fina".

Rad 29. Maningen Hör på naturens röst (ändrad till
Naturen lede dig) upprepades synnerligen ofta under denna tid,
ehuru naturligtvis tämligen tanklöst, eftersom just
"sinnesbildningen" var ett sådant hufvudsyfte. I Wallins Uppfostraren
inskärpes sålunda efter Rousseau:

Hör mig . . . nej, glöm min sång och hör naturens röst

och

Var som naturen lärde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1906/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free