Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Berg, Ruben G:son. Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gustaviansk fra8e0l0gi och tegnérs 8 ve a. 137
ha af Risberg redan återförts på Geijers uttryck i Manhem:
(Hvad mer Om Gallien föder oss med lust och prakt,
Och Indien klär oss, Cap vårt vin oss lagar.
Att man äfven här har att göra med tidsmässiga uttryck
framgår af t. d. dikten "Ett Besök i min Födelsebygd"
(Wall-marks Journal n:ö 134 för 1811), där enkelheten prisas med
bl. a. orden: "Wåra enkla måltider att krydda Intet Indien
lemnade sin gärd", medan det om den lyxfulle heter "Asiens
purpur färgar din talar", "Gängens gemmer till din prydnad
hinna", "Capska drufvans blod i din kristall Purprar läppens
bleknade korall"; jämför äfven denna dikts "Skog och bölja
gåfvo sina rof" med Sveas uttryck u Nöjd med hvad jorden bjöd
och skog och bölja gaf" (rad 79).
Rad. 80. Han sökte ingens skygd och hade ingen slaf
har af Risberg likaledes med all rätt återförts på ingens slaf
och ingens herre vorden i Geijers Manhem. Geijers uttryck
har en slående likhet med en rad i Oxenstiernas Skördarna,
som lyder
Han sökte ingens träl och ingens herre bli.
Det är föröfrigt ingen isolerad likhet och knappast
heller en tillfällig. Oxenstierna skildrade "en stam af Schyters
ätt", "Nordens äldsta folk" med varm beundran och som ett
manande föredöme. Ur den långa beskrifningen anför jag
några betecknande utdrag:
Så Nordens äldsta folk sitt namn kring verlden bar
Och ömsom krigare och ömsom herde var,
Och när olivens blad baneret stundom höljde,
Sin lia tog igen och sina hjordar följde:
Då i sin hembygds lugn och i sin måttlighet,
Nomaden, vårdande sin ärfda redlighet,
Såg under trygga tak, af ingen härsmakt störda,
Blott sina Hjeltars namn och G-udarne att vörda.
För vänskap, löften, tro, den dyrkans helgd han har
Ej lagens föreskrift, men hjertats offer var,
Uti sin enfalds hägn och sina seders ära
Af dygdens känsla styrdt, mer än af dygdens lära, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
