Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
HERMAN GEIJER,
vänta. Man får icke förutsätta, att hvar och en skall ha
säker reda på alla, eller ens de viktigare, ortnamnen inom
utmarkerna till sin egen by, ännu mindre att han eller lion
skall veta hvad det t. ex. är för berg, som synes från den
egna gårdstomten. På frågor om dylikt, ställda till hvem
som helst, erhåller man lätt, i synnerhet af kvinnorna, svar
som röja en så stor okunnighet eller så falska föreställningar,
att en främling i början ofta känner sig förvånad. I hvarje
by finnas dock i allmänhet flera personer, helst bland de äldre,
som någorlunda uttömman de behärska de till byns område
hörande ortnamnen jämte mer eller mindre af grannbyarnas.
En så uttömmande nainnkunskap, att den sträcker sig äfven
till de minsta lokaliteters, namn, såsom åkrar, ängar, lador,
källor, gropar, backar o. s. v., torde ännu icke sällan vara
att finna hos de äldre hemmafödda jordägarna, hvad deras
egen jord beträffar. Och dessas uppgifter om namn på dylika
smärre lokaliteter äro ofta oumbärliga äfven för uppfattningen
af större, mera allmänt kända lokaliteters namn, därför att
det stundom är endast benämningar på de minsta lokaliteterna,
som visa hvad det är för ord, som ingå i namnen på de större
orterna. Sällan torde en dylik namnkunskap sträcka sig öfver
mera än en hel by. För kartans namnbehof är visserligen i
allmänhet en mindre ingående, endast i hufvuddragen
fullständig namnkunskap tillräcklig, men äfven en sådan visar
sig gärna väsentligen begränsad till hembyn och dess närmaste
grannskap. Den för detta ändamål mest gifvande af alla mina
sagesmän inom Sollefteåbladets hela område, en 71-årig
hemmansägare i Ammer i Ragunda, kunde ej anses i
hufvuddragen fullständigt behärska mer än den till byarna Krokvåg,
Ammer, Döviken och Krångede samt till skogstrakten
Halasjölandet hörande arealen. Detta är betydligt mer, än hvad
sannolikt någon annan inom socknen torde ha någotsånär lika
god reda på. Naturligtvis var ej den nämnde sagesmannens
lokal- och namnkännedom begränsad till detta område, utan
äfven om en stor del af den öfriga socknen, som han särskildt
som skiftesgodeman hade haft utmärkta tillfällen att noga lära
känna, hade han en synnerligen rikhaltig och pålitlig kännedom.
Så t. ex. kunde han ur minnet exakt beskrifva flera gränslinjer
mellan byar och skiften inom byarna till hela deras
utsträckning in i små detaljer. Men denna lokalkännedom var dock
ej tillräcklig för att med säkerhet svara för alla de på
konceptkartan upptagna namnen, och äfven inom det ofvan angifna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
