Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA O UT NAMNS UPPTAGANDE I RIKSSPRÅKET.
217
området behöfde hans uppgifter stundom kompletteras och
kontrolleras med andras. Hos honom var nu begränsningen af
det han säkert visste ganska klart medveten, men såväl en
sådan själf kritisk känsla som en så gedigen lokalkännedom
höra till undantagen. Mycket ofta tror sig en sagesman kunna
svara för betydligt mer, än det han har full kännedom om,
hvarvid det i regel visar sig, att den säkra namnkännedomen
är. mindre vidsträckt än terrängkännedomen.
De oriktiga namnuppgifter, som ofta erhållas, torde i de
flesta fall, liksom de i allmänhet visat sig inom Sollefteåbladets
område, vara möjliga att kontrollera. Likaledes torde i de allra
flesta fall, då det nekas, att något namn alls finnes för ett
större naturföremål, ett namn, ofta flera, likväl existera och vara
mycket mer allmänt begagnade, än hvad man skulle kunna
tro på grund af en eller flera sagesmäns nekande uppgifter.
Och där flera namn anträffas för samma föremål, torde man
oftast ännu kunna i väsentlig mån utreda förhållandet mellan
dem med stöd af de äldstes uppgifter om namnens betydelse
och användning, stundom äfven med hjälp af i byarna
befintliga äldre bykartor och andra handlingar. Ibland höra
sådana dubbelnamn hemma i olika byar, ibland gälla de
ursprungligen olika delar af samma föremål, ofta äro de
egentligen tillfälliga benämningar. Men det förekommer också
flerestädes ocli icke sällan, att två eller flera namn i samma
by användas om samma föremål, utan att det ena visar sig,
i sin nuvarande användning åtminstone, mer tillfälligt än det
andra. Man har här tillfälle att fullt tydligt iakttaga, att
flera på samma ställe uppkomna benämningar på samma
lokalitet kunna öfvergå till namn och fortlefva vid sidan af
hvarandra, liksom att samma namn kan klyfva sig i varianter, af
hvilka, till en tid åtminstone, ingen undantränger den eller de
andra. Att utreda dylika förhållanden i den mån det är
erforderligt för ett praktiskt tillfredsställande namnval, torde
i allmänhet ej behöfva bli synnerligen vidlyftigt. I vanliga
fall kan det göras utan djupare förkunskaper i dialektologiska
och lokalhistoriska förhållanden. Den väsentligaste
förkunskapen är endast en viss bekantskap med de hufvudsakliga
dragen i ortens namnskick, samt en ej alltför sväfvande
uppfattning af betydelsen hos de viktigaste i namnen
förekommande dialektorden. En sådan förkunskap bör kunna vinnas
genom iakttagelser, som äro möjliga äfven utan särskild
fack-bildning. Största svårigheten är ofta att veta om ett namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
