Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
herman geijer,
som man hört användas om en viss ort, är nog konstant och
nog allmänt kändt för att kunna upptagas på kartan, och
hvad som behöfves för att få veta detta, är väsentligen endast
ett ej alltför flyktigt besök hos ortsbefolkningen.
II. Namnens form.
Namnens form bereder väl oftast i sig själf mindre
svårigheter än konstaterandet af deras rätta användning; men
i fråga om formen kunna svårigheterna mindre lätt
öfvervinnas utan särskilda anstalter, då dialektologiska och andra
språkliga studier äro oundgängliga för en i detta afseende
tillfyllestgörande behandling af namnen. Granskar man de
fel i namnens form, som mer eller mindre talrikt förekomma
på äldre och yngre kartor, så befinns det dock, att största
delen äro af den art, att de af hvem som helst kunnat
undvikas, samt att mycket ofta fel, som finnas på de topografiska
kartorna, icke förekomma på bykartorna och i
skifteshandlingarna, af hvilka somliga kanske verkligen ha ett ur praktisk
synpunkt någorlunda tillfredsställande namnskick. Men i
allmänhet är förhållandet med norrländska ortnamn, sannolikt i
högre grad än med ortnamnen i öfriga delar af landet, det
att man både i tal och skrift finner en betydlig oreda och
osäkerhet. Det finns inom Sollefteåbladets område ett icke
litet antal orter, om hvilka så olika namnformer användas i
skrift* i det lokala riksspråkstalet och i dialekten, att de ej
lätt kunna identifieras, hvarför missförstånd och förväxlingar
ofta förekomma. Som exempel därpå kan anföras Örrtjäm—
Oringsjön i Sollefteå, hvarom se nedan sid. 238. Att i den
namn förbistring, som förefinnes, åstadkomma någon bättring
och reglering är onekligen behöfligt, men hur långt en
reglering kan och bör sträcka sig, och enligt hvilka principer
den bör göras, är en invecklad fråga, som ännu torde kräfva
belysning af erfarenheter från skilda håll. De förslag till en
sådan reglering, som under senare tid gjorts, befinna sig
ännu i åtskilligt på försökandets stadium både i fråga om
sättet för regleringen och utsträckningen af densamma.
1. Hur långt kan en namnreglering utsträckas?
I)et är naturligtvis otänkbart att omreglera alla namn
till ’riktiga’ former, Massor af namn ha i äldre tider, liksom
i våra dagar, genom missuppfattning och godtycke blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
