Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
HERMAN GEIJER,
inom hvars område den ligger. Nu har emellertid formen
Nässjö trängt så igenom, att den är fullt bekant och gängse bland
de dialekttalande liksom bland de riksspråkstalande, och det är
därför naturligtvis här, som i många andra fall, praktiskt
likgiltigt hvilkendera namnformen man använder. Nässjö känns,
om man tänker på betydelsen, meningslöst såsom namn på byn
och har tillika, såsom mindre egenartadt, ej samma individuella
prägel som Nässe. För öfrigt förekomma stundom förväxlingar
mellan bynamnet och sjönamnet1. Ortnamnskommittén har för
detta namn föreslagit formen Nässja. Det sätt, hvarpå denna
form är konstruerad, torde kunna med någon popularisering
åskådliggöras genom följande konstruerade resonemang: Jämför
man den faktiska dialektformen Nässe med t. ex. ordet hässja.
så böra båda, såsom kommande ur kända, analoga gamla
ordstam-mar, lia haft parallell utveckling. Nu befinns också ordet hässja
heta hasa hässe, visserligen ej i Långsele, utan först i öfre
Resele och Ådals-Liden, men då man vet, att många andra
dialektord förr varit utbredda längre ned, och då det stämmer med
kända förhållanden i dialekten, är man berättigad att
jämställa Nässe och hässe. Hässe motsvaras i riksspråket af
hässja; då borde också Nässe, om det utvecklats i riksspråket
i stället för i dialekten, ha utvecklats till Nässja. Formen
Nässja existerar visserligen icke, och man vet med säkerhet,
att den aldrig har existerat, men den är riksspråksenlig, och
när folk känner till förhållandet mellan hässja och hässe,
böra de också kunna uppfatta förhållandet mellan Nässja och
Nässe. Man kan dock befara, att denna sistnämnda
förutsättning är alltför optimistisk, och man kan fråga: hvarför
föredras ej den enklare utvägen, formen Nässe1 Säkerligen
därför att den betraktas som dialektal, och namnen böra skrifvas
på riksspråk. Men nu användes Nässe i tal och skrift äfven
af bildade personer, visserligen mindre ofta än Nässjö, men
dock i så pass stor utsträckning, att det är allmänt bekant
och gångbart. Så finner man i ortstidningarnas annons- och
1 En sådan synes t. ex. ligga till grund för uppgiften hos
Ahlenius, Angermanälfvens flodområde, sid. B6, att Nässeforsen skulle
ligga vid Nässjöns utlopp i Faxälfven, omkring B km. ofvan Floforsen.
I verkligheten finns ingen fors vid Nässjöns utlopp, utan ån är
rodd-bar ända från landsvägsbron strax ofvan Långsele station upp till
Forseforsen. Nässe- eller Nässjöforsen är samma fors som Floforsen
— den ena stranden tillhör nämligen byn Flo, den andra byn Nässe
eller Nässjö. Den ändmorän Ahlenius på annat ställe omtalar såsom
öfvertvärad af älfven vid Nässeforsen, går genom Nässe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
