- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjette årgången. 1906 /
233

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIALEKTALA O UT NAMNS UPPTAGANDE I RIKSSPRÅKET. 233

innebär ren konstruktion, dess otjänligare är den, ju mer åter
en transformerad namnform anknyter till någonting för
språkkänslan lefvande, dess mer är den egnad att fylla sitt ändamål.
Tillika synes man med hänvisning till de anförda namnen
kunna säga, att det är af relativt underordnad vikt om
existerande riksspråksformer äro till sin användning väsentligen
inskränkta till hvad som kan kallas det lokala riksspråket och
om de i sin form bära prägel af ursprunget ur ortsdialekten,
liksom det äfven är relativt likgiltigt om deras form genom
uppvisbart godtyckligt ingripande eller annars undergått någon
förvanskning. Härvid torde dock en inskränkning böra göras
för sådana fall, där denna förvanskning ännu föranleder en
kännbar slitning mellan den förändrade namnformen och en
fortlefvande ursprungligare form. På de inom Sollefteåbladets
område upptecknade ortnamnen förefalla dessa synpunkter
genomgående tillämpliga, och de torde därför ha en viss
allmängiltighet äfven utanför detsamma.

4. Exempel på namngrupper innehållande dialektord med och
utan motsvarighet i det allmänna Hksspråket.

För att, om möjligt, göra en mera bestämd begränsning
måste man ur de förekommande fallen söka få fram hvad som
är ändamålet med namntransformeringen. Någon
transformering är uppenbart oundgänglig. Att upptaga alla
dialektnamn sådana de äro, är både onödigt och omöjligt. Namn
sådana som de ofvan, sid. 229, anförda Abborsjön, Svinåsen,
Lidberget o. s. v. skulle, om de skrefves Åbborsjbn, Svynåsen,
Libärje o. s. v. bli mindre lätt uppfattade icke blott af de
riksspråkstalande, utan äfven af de dialekttalande. Dessa äro
nämligen vana att läsa vanligt riksspråk, men ovana att se
sina egna endast med hörseluppfattningen invanda dialektord
i skrift. Det förhåller sig för öfrigt i regel så, att den
dialekttalande har mycket lättare att förstå ocli tillegna sig ett
för honom nytt riksspråksord än hvad den riksspråkstalande
har i förhållande till ett för honom nytt dialektord. Därtill
kommer att, om man skulle skrifva alla dialektnamn så vidt
möjligt i dialektform, en mängd ortografiska frågor i och med
detsamma skulle inställa sig, såsom om man — för att taga
nyss anförda exempel — borde skrifva Abborsjön, Åbbårsjön
eller Obborsjön o. s. v., och att i alla sådana fall genomföra
någon konsekvens blefve icke lätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1906/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free