Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
HERMAN GEIJER,
moränlid. I alla händelser synes den hänvisa på släktskap
med det ord tel (te£ n. 1. m.), som E. Modin anför från
Härjedalen och som han anger betyda närmast detsamma som
tockernlandet, fast telen eller telet "skiljer sig från detta
därigenom att det är fastare, jämnt och magert, alls icke eller
svagt be växt med skog (synnerligast björk)tt (Härjedalens
ortnamn och bygdesägner, sid. 16). En af mina sagesmän, född
i Kalls socken, har också uppgifvit, att "det som vi kallar
fßah det kallar härjedalingarna t&Vu. Det härjedalska ordet
sammanhänger med det norska tele, som af Aasen öfversattes
’skovløs Fjeldmark, en høitliggende nøgen Flade eller
Skraa-ning’, och med det fornnorska pel grund, botten, kanske
särskildt: hård grund.
Det finns inom detta kartblads område ett ortnamn, som
kan innehålla en antydan om att de svenska dialektorden
Jßä^f etc. höra etymologiskt tillsammans med hjd. tel, no. tele,
fno. pel, nämligen tel&markjßana Telemarktjärn i Ragunda.
Detta namn förutsätter ett Telemarken, som dock nu gått ur
bruk och ej var bekant för någon af. mina sagesmän. Då
mark i dialekten är ett vanligt ord för skog och då den
skogstrakt, som sträcker sig från Hälsjön (på
konceptkartan: Halasjön) åt detta håll, i jordeboken kallas
’Halasjölandet eller Källandet\ så kan detta numera endast som
jorde-boksnamn fortlefvande namn Kållandet ursprungligen ha varit
en variant af samma namn som Telemarken.
Emellertid uppges i svenska och norska dialekter äfven
andra ord: käl, köl, kyl, kil och därur utvecklade former med
en stor del af samma betydelser, som finnas hos tjäl och tel
icke blott som terrängbeteckningar, utan äfven inom andra
betydelseområden, såsom ’Grundstykket i en Plov’ (Aasen).
Dessa ord hänvisa, försåvidt de ha ursprungligt k och ej blott
skriftformer med k (kj) för Jp eller gr, till ett annat ursprung, som
för åtminstone en del af dem synes sammanhänga med
fjällnamnet Kölen. Detta namn förekommer numera i Jämtland, så vidt
jag känner, endast som riksspråksord eller riksspråkslån utom
i namnet på den fjällkomplex, som i Åre och Kall kallas
jßalrahauigan, i Meraker Jpolrohvuigay, i Værdalen fßofohwugan.
På svenska brukar namnet skrifvas KälahÖgarna, på norska
Kjølhaugene och Kjølihaugene. Det i Meraker och Værdalen
använda sammanfattade namnet Jßsln på gränsfjällen står
under påverkan af skriftbilden, ocli man kan därför ej med
säkerhet räkna med det som med en oberörd dialektform.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
