Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
HERMAN GEIJER,
än genomgående med K-. I norrländskt riksspråk har detta
dialektord inkommit och blifvit vanligt i formen tjäl,
tjä(-som skrifves både tjäl och käl, af hvilka skriftformer den
senare förefallit mig vanligast i Jämtland, den förra i
Ångermanland. Detta lokala riksspråksord erbjuder således en
möjlighet att återföra de olika dialektala namnformerna till den
gemensamma formen tjäl. Jag har emellertid i mina
trans-skriptioner ej genomfört denna form, utan låtit dialektformerna
stå kvar, då jag i detta fall ej känner mig viss på om det
är lämpligt att normalisera. Ortnamnskommittén har i de flesta
fall icke upptagit dessa namn till behandling, då af de sjutton
upptecknade tjäl-namnen endast tre voro upptagna på
konceptkartan, hvilka tre allesammans förekomma på ännu ej
utgifna delar af Sollefteåbladet. I de tre på kartan förut
upptagna namnen kar kommittén genomfört skrifningen Käl-,
men sedermera, under granskningen af namnen på Umeåbladet,
har kommittén frångått skrifningen Käl- och genomfört
skrifningen Tjäl-. s
Med afseende på möjligheten af transformering till en
gemensam riksspråksform synas sålunda namnen på tjä^, tjå?"
etc. vara väsentligen likställda med namnen på lada. Men
däremot synes det ej alldeles gifvet, att de äro det med
afseende på lämpligheten af en dylik transformering.
Skriftformerna tjäl och käl äro ej så invanda som skriftformen lada
och spela därför ej en lika stor roll för uppfattningen af de
skrifna dialektnamnen, helst som tjäl etc. ej blir så olikt den
dialektala uttalsformen. Men om man nu skrefve sådana
(lialektnamn som dessa på tjä^, tjå?*, tjöf", tja£ i sina olika
former bredvid hvarandra på kartan, till hvilken mängd af
växlingar skulle det leda? Just dessa tjäl-namn lämna ett i
viss mån representativt svar på den frågan, då de äro den
namngrupp inom Sollefteåbladets hela område, som visar den
längst gångna form variationen, om man undantager sådana
namngrupper som Jadw-namnen, hvilka så att säga öfversatta
sig själfva till riksspråk, och de nyssnämnda namnen på öre-,
hvilka ej längre kunna anses utgöra en och samma namngrupp.
Tjäl-namnens olika dialekt former fördela sig inom detta område
på följande sätt: Formen tjå?* uppfyller det mesta af
Ångermanlandsdelen från kartbladets västra kant till en gräns i öster,
som ehuru ej i form af en fix linie går genom Graninge,
Sollefteå, Multrå och Eds socknar och längst i norr
sammanfaller med sockengränsen mellan Resele och Skorped. Formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
