Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
herman geijer.
namnet dock ej längre associeras med detta ord. Den sjö i
Resele, som på konceptkartan kallas Rammasjön, heter i
dialekten ramaføn Rämmasjön, och detta namn har sjön fått
efter en därförbi gående, mycket stor rullstensås, hvilken
kallas réma remma, en benämning som äfven förekommer
på andra liknande åsar. Men ordet rem har som appellativum
och som namn på åsarna upphört att böjas med den
böjningsform, som ingår i namnet Rämmasjön, och associeras därför
ej därmed. Ortnamnskommittén har också för detta namn
föreslagit skrifningen Rämmasjön, ej Remsjön.
Väsentligen samma situation som i något af de sist
anförda exemplen: Högdabodarna, Stäpp alb er g et, Storkaritjärn,
Frätt-tjärn, Rämmasjön föreligger vid alla de namn, för hvilka
riksspråkstransformering synts mig mer eller mindre
olämplig, ehuru transformeringen endast innebure öfversättning till
existerande och otvifvelaktigt motsvarande riksspråksord. Häri
innefattas då äfven sådana endast lokala riksspråksord som
rem — (rullstens)ås. Den gemensamma orsaken till träns
formeringens större eller mindre olämplighet består här
öfverallt i att associationen med det ord, hvartill öfversättning
skulle ske, blifvit upplöst.
Å andra sidan kan stundom äfven en svag association
mellan ett dialektalt ortnamn och ett motsvarande
riksspråksord möjliggöra dettas användning till en för öfrigt lämplig
namntransformering. Ett exempel därpå är det S. o. S. VI s.
226 anförda namnet Snödskallen. I detta namn, som i dialekten
lyder snsskoln, fortlefver den ursprungliga betydelsen hos ordet
sns\ bar, kal; här: trädlös, under det att riksspråkets
motsvarande ord snöd har utvecklat sig till en så afvikande
betydelse, att man endast genom en underförstådd återföring
till en arkaisk betydelse kan använda ordet till öfversättning
af dialektnamnet. Associationen är icke själf fallen, men den
förefaller dock icke omöjlig eller alltför svår att framkalla, och
den synes mig därför böra tagas i anspråk för den
riksspråks-öfversättning, som vid detta ortnamn är ett behof. Väsentligt
större associationssvårigheter än vid detta namn torde dock
böra betraktas som absolut hinder för öfversättning. För
associationsmöjligheten torde mer eller mindre tydliga omotsvarigheter
i formernas historiska utveckling vara af mindre vikt än en
sådan brist på motsvarighet i nuvarande betydelseinnehåll som
mellan sns och snöd. Så torde man vid namnet frshøgda i
Resele närmast vara hänvisad till att bilda en visserligen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
