- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjunde årgången. 1907 /
18

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

herman geijer.

riksspråksassociationer stående dialektnamn, hvilkas
upptagande ej gärna kan ske alldeles oförmedladt. Då ett namn
är löst från associationen med sitt ursprung eller sin betydelse,
råkar det nämligen lätt ut för ett tillstånd af vacklan och
osäkerhet, hvarvid nya, oklara associationer och
folketymolo-giska gissningar gärna spela in, och en hel mängd skiftande
former kunna uppstå. Det kanske mest utpräglade exemplet
på ett dylikt förhållande är det namn i Ragunda, som på
konceptkartan, i öfverensstämmelse ined vanligt skriftbruk, skrifves
Grannarberget. I byn Böle, på hvars område detta berg ligger,
hörde jag namnformerna granarbærja Grannarbärje, granarbærja
Grännarbärje, granalbærja, Grannarbärje, granalbærja
Grän-nalbärje och granslbærja Gränntflbärje (Grännelbärje). Den
osäkerhet, som sålunda visade sig i uttalet af namnet, jämte
den omständigheten att Grannarberget är en dialektstridig
bildning, gjorde det otvifvelaktigt, att namnet på något sätt
fått sin ursprungliga form och betydelse förstörd. I andra
byar i Ragunda hörde jag sedermera granarisbærja
Gränaris-bärje, hvilket i riksspråk kunde återgifvas med
Granarisberget. grånaris Gränaris betyder här antagligen antingen låg, tät
granskog, eller är det ett namn på equisetum. Det var dock
ej alldeles visst, att mina sagesmän, som ej tycktes vara
fullt säkert lokaliserade i Böleskogen, med Gränarisbärje
menade detsamma, som i Böle menades med Grannarbärje etc. Ej
heller fick jag efteråt tillfälle att ta reda på huruvida namnet
Gränarisbärje var bekant och användt äfven i Böle. Det torde
dock i så fall vara så tillbakaträngde att det nu vore för
sent att införa det i skrift. Annars vore naturligtvis här ett
tillfälle, där detta borde göras. Det har flere gånger
konstaterats, att ett ursprungligt ortnamn blifvit utrotadt eller mycket
tillbakaträngdt inom den by eller socken, där det hör hemma,
men bevarats i grannskapet. Här liksom i en del andra fall
kan detta ha berott på att namnet någon gång blifvit godtyckligt
omstöpt på bykartan eller i andra handlingar, hvarefter det
nyinförda namnet betraktats som det rätta och så småningom
undanträngt det gamla namnet inom byn, men ej vidare
omkring. Namnformerna i officiella handlingar utöfva nämligen
i första rummet inflytande på jordägarna, under det annat
folk i byn, särskildt kvinnor och barn, bland hvilka jag
hufvudsakligen hörde formerna på G ränn al- etc., äro mer beroende
af muntlig tradition och endast indirekt af den skriftliga.
Folket i andra byar åter kan fortsätta den gamla muntliga
traditionen alldeles oberörda af den nya skriftliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1907/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free