Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
heuman (il<:i,u:u.
namnets betydelse klar: nedanför berget ligga ett par slåtter,
som af gammalt kallats vorv vårv, och bergets namn är för
dem Värfsberget, fast äfven de ej säga annat än vo§bærja.
Äldre bykartor bekräfta denna uppfattning. Att nu skrifva
Värfsberget torde för ortsbefolkningen vara mer acceptabelt
än det dunklare Vårsberget. Den association med vårv, som
det kräfver, är visserligen ej lefvande för folk i allmänhet,
men namnet vårv känna åtminstone några till, och
associationen torde vara lätt återupplifvad. Detta Vårv är i sin
ordning samma ord som riksspråkets hvarfmen är som namn
på dessa slåtter löst från associationen med appellativet. Det
torde därför vara ovisst, om det ej är att gå ett steg för
långt, om man enligt Ortnamnskommitténs förslag skrifver
Hvarfsberget.
Att namnens betydelse fördunklats på samma sätt som
Värfsberget är en mycket allmän företeelse, särskildt bland
den yngre generationen. Denna betydelsefördunkling sträcker
sig äfven till sådana namn, som kunde tyckas själf klara för
hvar och en. Om det t. ex. i en trakt, där lada heter Ih
eller la, finns en skogssjö med namnet lavatna Lavattna och
bredvid sjön en slått med en lada eller lämningar efter en
lada, skulle man vänta att, om namnets betydelse verkligen
är Laduvattnet, detta borde vara medvetet för dem, som
använda namnet, men hos många, kanske hos de flesta, kan det
befinnas vara fullkomligt omedvetet. Man torde kunna göra
till regel att i sådana fall af betydelsefördunkling lägga deras
uppfattning till grund, hvilka bäst bevarat namntraditionerna,
utan att man därigenom, såsom vid många konstruerande
riks-språkstransformeringar, riskerar att aflägsna sig från det
allmänt uppfattbara. Fördelen är påtaglig, om man med detta
medel kan gifva stadga och begriplighet åt fördunklade och
vacklande namn. Så torde man — med stöd af sagesmän
i olika byar — kunna återföra de båda på mindre än tre
kilometers afstånd från hvarandra förekommande namnen å
ena sidan: løvls- Lövltf-, løvlo- Lövlå- och løvla-bærja
Lövle-bärje och å andra sidan: løvli- Lövli- och løvla-bærjei
Lövle-bärje till den ursprungliga uppfattningen, som uttryckes genom
riksspråkstransformeringarna Löfladuberget och Löflidberget (i
Ragunda), samt — med stöd af uttalsformen katäa§fo§n i en
by på ena sidan om älfven — kunna skrifva Kattdals for sen.
då forsen är uppkallad efter den inom bvn och intill forsen
befintliga ka titan Katt dalen, fast folket i en by på andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
